Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Knivskarpa strålar förintar kärlmissbildning i hjärnan

Publicerad: 27 november 2002, 12:14

Nya användningsområden är på väg att göra strålkirurgi till ett hett medicinskt område igen. I Göteborg prövas metoden med bra resultat på patienter med kärlmissbildningar i hjärnan. Nästa steg kan bli att behandla patienter med Parkinsons sjukdom och svår epilepsi.


Strålkniven lanserades redan under 1960-talet vid Karolinska sjukhuset i Solna. Men metoden, som bygger på att strålbehandla med en så kraftig och fokuserad engångsdos att tumören försvinner med en enda behandling, är fortfarande ett bra alternativ för vissa patientgrupper och förtjänar ett bättre utnyttjande än i dag, anser dess företrädare.  Tack vare den radiologiska utvecklingen med allt exaktare och bättre avbildningstekniker går det i dag att planera strålkirurgiska ingrepp med mycket god precision.  På tröskeln till nya områden  - Det innebär att strålkirurgi i dagsläget inte bara är en lämplig behandling för små hjärntumörer och hjärnmetastaser från andra tumörer, utan också står på tröskeln till att bli tillämpbart mot bland annat vissa fall av svår epilepsi, svår Parkinsons sjukdom och tumörer som sitter på andra ställen än i hjärnan, säger Lars Kihlström, överläkare vid neurokirurgiska kliniken, Karolinska sjukhuset.  Han är även moderator vid ett symposium om strålbehandling av tumörer och kärlmissbildningar i hjärnan.  Tekniken bygger på att strålning ges mot samma välavgränsade område från flera olika håll så att dosen i målområdet blir mycket hög, samtidigt som omkringliggande områden får en väldigt låg stråldos. Metoden kallas strålkirurgi och utrustningen gammakniv, eftersom små tumörer i hjärnan ofta utplånas på ett närmast kirurgiskt sätt.  Enligt Lars Kihlström är behandlingen mycket väldokumenterad när det gäller just små hjärntumörer och hjärnmetastaser vid andra cancerformer. Den är inte minst mycket lämplig som palliativ behandling.  - För patienter som kanske har ett halvt eller ett år kvar att leva och plågas av metastaser i hjärnan är det en mycket skonsam metod som innebär att patienten slipper ligga inne på sjukhus och därmed får mer tid hemma, säger han.  Men kunskapen om detta är dåligt spridd. Trots att det finns kapacitet för att behandla fler patienter än i dag utnyttjas den inte till fullo, menar Lars Kihlström. Han hoppas att seminariet ska göra läkare som ansvarar för den här typen av patienter mer medvetna om strålkirurgins möjligheter.  Missbildningar försvinner   I stället för att använda den mycket dyra gammakniven går det att nyttja vanliga linjäracceleratorer för att åstadkomma samma effekt. Linjäracceleratorn roterar då runt patienten enligt ett datorstyrt mönster som planeras individuellt utifrån datortomografi- och kärlröntgenbilder av patienten.  Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg används den metoden för att behandla kärlmissbildningar i hjärnan. Gunnar Wikholm, överläkare vid emboliseringsenheten, kommer att presentera tvåårsresultat från de 38 första patienterna som behandlats på detta sätt i Göteborg.  Resultaten visar att kärlmissbildningen försvinner till mer än 90 procent hos 60 till 70 procent av de behandlade patienterna. Flera av patienterna har också genomgått så kallad embolisering, där vävnadsklister injiceras i kärlmissbildningen före strålbehandlingen.  De nya resultaten ligger väl i linje med resultaten från ett tidigare större material på 150 patienter som emboliserats i Göteborg. Därefter strålades 57 av dem vid Karolinska sjukhuset. I den studien konstaterades också att risken för blödningar i hjärnan inte längre är förhöjd hos de patienter där hela eller nästan hela missbildningen försvunnit.  - Vi har ännu inte sett några komplikationer med bestående neurologiska bortfall bland de patienter vi följt, framhåller Gunnar Wikholm.

Christer Wiklund

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev