Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Kognitiv behandling bra vid fetma

Publicerad: 16 juni 2003, 11:54

Genom ett nytt kognitivt program lyckades en grupp överviktiga patienter uppnå en varaktig viktnedgång på över 10 kilo. Det visar preliminära resultat från en studie vid neurotecinstitutionen vid Huddinge universitetssjukhus.


I studien ingår 105 kvinnor som valts slumpvis ur överviktsenhetens väntelista. 57 av kvinnorna har deltagit i det kognitiva programmet och resten har ingått i kontrollgruppen, som inte fått behandling alls. I båda grupperna låg snitt-BMI över 40. Studien är ännu inte publicerad, men en del av resultaten presenterades vid en fetmakonferens för dietister och sjuksköterskor i Stockholm förra veckan.  Direkt vid det kognitiva programmets avslutande hade kvinnorna som deltagit gått ned i snitt 8,5 kilo. Och när den behandlade gruppen följdes upp ännu ett år därefter vägde kvinnorna i snitt 10,7 kilo mindre än vid studiens början - alltså hade de minskat ytterligare i vikt.  - Det är ett mycket gott resultat. Praxis säger att vid behandling av överviktspatienter har ungefär 70 procent av viktnedgången återhämtats ett år efter avslutad behandling, säger Lisbeth Stahre, socionom och kognitiv beteendepedagog, som utvecklat metoden och gjort studien.  18 månader efter avslutad behandling vägde patienterna som ingått i programmet fortfarande 10,4 kilo mindre än vid studiens start, att jämföra med den ännu obehandlade kontrollgruppen, som gått upp i snitt 2,3 kilo.  Fick lära sig analysera ätbeteende  Bortfallet i undersökningen är 40 procent vid sista mättillfället.  - Det är inte ett högt bortfall för att vara en överviktsstudie, säger Lisbeth Stahre.  De patienter som deltog i det kognitiva programmet fick vid tio behandlingstillfällen lära sig att analysera sitt ätbeteende och försöka ta kontroll över det. Grundtanken är att negativa tankar ger upphov till känslor av ångest och oro, som sedan dämpas med mat.  - Ofta är ätbeteendet ett flyktbeteende, precis som en cigarett eller alkohol kan vara. Då går det inte att behandla genom att fokusera på maten, utan endast genom att fokusera på varför man äter, säger Lisbeth Stahre, som är knuten till sektionen för psykiatri vid Huddinge universitetssjukhus.  Orsaker till ätbeteende försvann  Patienterna behandlas i grupp och får vid tio träffar à tre timmar gå igenom tillfällen då de ätit fel under den gångna veckan. Ätandet ska sedan kopplas till vad som hände strax före - hade patienten tänkt något negativt och blivit orolig av det?  - Ett exempel på en sådan tanke kan vara "jag räcker inte till på jobbet". Gruppen får då ifrågasätta patientens tanke - är den verkligen riktig och realistisk? Patienten får sedan som läxa till nästa tillfälle att ta reda på hur det verkligen är, kanske genom ett samtal med chefen, som får ge sin syn på patientens arbetsinsats. Ofta visar det sig att den tanke som gett upphov till stress är felaktig, och när det framkommer försvinner orsaken till ätbeteendet, säger Lisbeth Stahre.  För ungefär ett år sedan kom en SBU-studie som utvärderade olika behandlingsmetoder vid fetma, till exempel kostomläggning, motion, läkemedel, proteinpreparat, kirurgi och beteendeterapi, se Dagens Medicin nr 23/02. Enligt SBU-studien är det endast kirurgi som ger långvarig viktnedgång, övriga metoder är mindre effektiva och likvärdiga.  Mona Britton, professor i medicin vid Karolinska institutet i Solna och medicinskt sakkunnig på SBU ansvarade för den studien. Hon kallar Lisbeth Stahres resultat "lovande men preliminära".

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev