Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Koll på patienters hygien fick stopp på svår smitta

Publicerad: 15 oktober 2008, 12:28

Det finns fler händer i sjukvården än personalens. När patienterna fick hjälp med att tvätta och sprita händerna fick Akademiska sjukhuset bukt med en långdragen epidemi med tarmbakterier.


Ämnen i artikeln:

MultiresistensAkademiska sjukhuset

Det tog tid, men till sist har Akademiska sjukhuset i Uppsala lyckats stoppa den multiresistenta tarmbakterien Klebsiella pneumoniae som bildar enzymet ESBL.

Bakterien började spridas vintern 2004/2005 och det är först nu i höst som smittskyddsläkaren kunnat blåsa av den lokala anmälnings- och smittspårningsplikt som infördes 2006. Screening av patienter på särskilt drabbade avdelningar gjordes fram till september.

Fram till i dag har 300 patienter smittats.

Arbetet med att stoppa smittspridningen har varit grundligt. Hygiensjuksköterskan Camilla Artinger har tillsammans med sina kollegor vänt på alla stenar och försökt hitta sätt att minimera smittspridningen.

Sektionen för vårdhygien på sjukhuset har gjort hygienronder där de noggrant gått igenom sjukvårdspersonalens rutiner, arbetssätt, lokaler och utrustning.

Tredje kvartalet 2006 beordrade sjukhusledningen all sjukvårdspersonal att följa de basala hygienrutinerna och sprita händerna både före och efter kontakt med patienter. Sjukhuset köpte upp så mycket handsprit att lagren på Kronans droghandel tömdes och rutiner lades om för att minimera smittspridningen.

Vissa protester från personalen
Trots att personalen tyckte att de gjorde allt fortsatte smittspridningen.

– Mycket av arbetet handlade om hur personalen skulle bli bättre på handhygien. Men så sade någon klok människa att det finns ju fler händer i sjukvården – patienternas, berättar Camilla Artinger.

– Då började vi intressera oss för hur patienterna skötte sin handhygien. Viss personal protesterade och såg detta som ännu en extra arbetsuppgift, dessutom var det kränkande att lägga sig i och ifrågasätta patientens egen hygien. Men patienterna sade ”jippi”.

När personalen tittade på hur särkilt äldre patienter på geriatriken skötte sin hygien i samband med toalettbesök såg de att där fanns en del att göra för att stoppa tarmsmittan.

– Många använde minimalt med toalettpapper när de torkade sig och vad fick de då på händerna? Sedan spolade de av yttersta spetsen på fingrarna i en liten stråle kallt vatten. Och så ut till buffén, där smittan kunde vandra vidare, säger Camilla Artinger.

På en avdelning hjälpte patienterna varandra med urinmätningen och fick följaktligen varandras urin på händerna.

Detta stoppades, liksom buffémåltiderna. Fika i väntrummen togs bort. På en geriatrisk avdelning hade patienterna ibland gått ut i köket, men detta fick det bli stopp på. Saloondörrar sattes upp med röda skyltar som påminde om att hit men inte längre fick patienterna gå.

Spritservetter och dekaler

Personalen uppmuntrade patienterna att tvätta sig noga och sprita händerna. Dekaler som påminde om vikten av handhygien sattes upp på strategiska ställen.

En röd hink med spritservetter ställdes i matrummet för att påminna patienterna om att de skulle sprita händerna före maten.
– Patienternas engagemang hade stor betydelse. Som sjuksköterska på en vårdenhet måste man våga fråga och ta reda på hur det verkligen ser ut för att sedan åtgärda och minimera smittrisken, säger Camilla Artinger.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev