Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Konflikten blir långvarig förutspår strejkforskare

Publicerad: 30 April 2008, 12:41

Vårdförbundets medlemmar är uthålliga. Därför kan strejken komma att bli lång. Det tror Susanne Fransson, som forskat om kvinnor och strejker.


Vårdförbundets strejk kan bli utdragen. Det finns en tydlig stridsvilja och förbundet har lyckats förmedla sitt budskap till allmänheten – att medlemmarna är underbetalda i förhållande till sin utbildning och sina arbetsuppgifter. Det anser Susanne Fransson, docent i rättvetenskap vid Göteborg universitet.

– Men frågan är hur medvetna folk i allmänhet är om det faktiska löneläget, de kan utgå från att alla läkare tjänar 60 000 och alla sjuksköterskor 18 000 kronor, vilket ju inte stämmer. Frågan är vad som händer om även undersköterskor och läkare kommer med samma argument som sjuksköterskorna.

Missnöje efter förra strejken

Efter Vårdförbundets strejk 1995 var många medlemmar missnöjda och besvikna över vad strejken hade resulterat i.

– Då blev strejken ett stort bakslag för många. Då handlade det mer om att de lokala förhandlingarna skulle få större betydelse i löneprocessen. Och efter strejken var det svårt att se vad den egentligen lett fram till. Åren efteråt kunde man dock se en positiv löneutveckling för Vårdförbundets medlemmar under några år men den kom sedan av sig.

Mer konkreta lönekrav

Susanne Fransson tror inte att Vårdförbundets medlemmar blir lika missnöjda efter årets strejk.

– Vårdförbundet verkar ha tagit lärdom av misstagen från 1995 års strejk. Nu för de fram mer konkreta lönekrav om 1 700 mer i månaden och höjd lägsta lön. Tydliga krav som medlemmarna kan relatera till. Det är klokare tänkt.

Med tanke på de tydliga löne­kraven tycker Susanne Fransson att vårdstrejken är en klassisk strejk som kan dra ut på tiden.

– De verkar vara uthålliga. Den förra vårdstrejken varade i sju veckor. Annars har längre strejker bland kvinnor inom vård och omsorg varit ovanliga eftersom detta har betecknats som samhällsfarligt, men nu har vi sett ett paradigmskifte där ­fackförbund med kvinno­dominans har använt strejken som ett medel att nå rättvisare löner.

Huruvida strejken är ett bra medel för att nå sina mål har Susanne Fransson svårt att uttala sig om.

– Kommer parterna inte överens om ett avtal så säger ju regelverket att arbetstagarparten har rätt att strejka. Det vore konstigt med en arbetsmarknad där man aldrig gör detta. Vi ser allt färre strejker på både svensk och europeisk arbetsmarknad. Det kan bero på att vi får det allt bättre eller på att parterna blivit bättre på att förhandla.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev