Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Koordinator styr lunchen åt ambulans

Publicerad: 30 januari 2014, 06:15

Hanna Segerstedt, ambulanssjuksköterska, skulle hellre se kommenderade måltidsuppehåll än raster: ”Det skulle förkorta vår sammanlagda arbetstid”, säger hon. Hennes kollega Henrik Bernvid är ambulanssjukvårdare.

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån

Sahlgrenskas ambulansverksamhet skryter med att vara först med en rastkoordinator som tilldelar ambulanser paus. En bra idé som funkar ”fläckvis”, inflikar skyddsombudet.


I höstas konstaterade en inspektör på Arbetsmiljöverket att arbetsmiljön för ambulanspersonalen i Göteborg var ”under all kritik”. Personalen hann inte äta, tvätta ambulanser eller skriva journal. Arbetsmiljöverket hotade med ett vite på 250 000 kronor om inte personalen fick rast senast efter fem timmar från den 1 oktober.

Samma dag infördes en historisk arbetsordning. I stället för måltidsuppehåll skulle ambulanspersonalen dagtid aktivt tilldelas en rast på 45 minuter då ambulansen inte är tillgänglig för uppdrag. De anställda får ett löneavdrag på 30 minuter, för att de ska ha chansen att ta sig någonstans och äta.

Rasten delas ut genom kommunikationssystemet Rakel via SOS. Ambulansenheterna får inte ringa och framföra önskemål om tider.

– Det blev svårare och svårare att få till måltidsuppehållen. Vi har det högsta trycket i landet på vår ambulansverksamhet. Då är rast vägen man måste gå. Det är enda sättet för oss att kunna säkra en någorlunda bra arbetsmiljö, säger Elisabet Hammar, vårdenhetschef på ambulanssjukvården vid Sahlgrenska.

Antalet uppdrag har ökat med raketfart sedan 2007, inte minst efter det uppmärksammade fallet då en 23-årig man dog sedan han nekats ambulans 2011.

Enligt arbetstidslagen ska anställda få möjlighet att äta inom fem timmar under ett pass. Det är också rastkoordinatorns ambition. Men det fungerar inte hela vägen, berättar Peter Rainé, skyddsombud för Vårdförbundet vid Sahlgrenskas ambulansverksamhet. Därför driver Arbetsmiljöverket frågan om vite vidare. Förvaltningsrätten väntas snart ta upp den del i tvisten som rör arbetstidslagen och vilka skyldigheter den medför för arbetsgivaren.

Två månader efter införandet av raster hade skyddsombudet rapporterat 30 avvikelser. I några fall handlade det om ambulanslag som inte fick någon rast alls, för det mesta var det raster som dröjt för länge.

– Jag tror att avvikelserna är toppen på ett isberg. Man prioriterar ju inte att sätta sig ner och skriva en avvikelserapport om man inte får rast på dagarna, säger Peter Rainé.

Han hoppas och tror att förvaltningsrättens dom kan bli vägledande för hela landet.

– Det känns jättespännande. Om rätten går på verkets linje så tarvar det mer resurser på många håll. Det kommer att bli dyrt för det här är en resursfråga helt enkelt.

Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska har införskaffat två nya ambulanser och stärkt upp med mer personal för att genomföra rasttilldelningen. Ändå lyckas man alltså inte fullt ut. I den pågående rättstvisten lyfter landstinget fram att det behövs undantag från femtimmarsregeln vid vissa tillfällen, som vid större olyckor, katastrofer och smitta.

Jonas Hamark, jurist vid Arbetsmiljöverket, håller dock inte för troligt att de avvikelser som har rapporterats går att härleda till så många extrema tillfällen.

– Jag har hittills inte hört något som gör att jag kan se att vi har fattat ett felaktigt beslut, säger han.

CHARLOTTA KJELLBERG

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev