Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Kostrekommendation ligger kvar trots rön om akrylamid

Publicerad: 24 April 2002, 12:30

Akrylamid bildas vid kraftig uppvärmning av kolhydratrika livsmedel. Särskilt höga är halterna i potatischips och pommes frites. Men Livsmedelsverket ändrar inte sina rekommendationer om vilken mat vi bör äta. Det framgick av dagens presskonferens i Stockholm.


Livsmedelsverket utmålar akrylamid som den största enskilda faktorn i mat som kan orsaka cancer.  - Akrylamid är tveklöst ett mycket större problem än exempelvis nitrosaminer och polyaromatiska kolväten, PAH, sade Leif Busk, chef för forskning och utveckling på Livsmedelsverket i Uppsala, vid onsdagens presskonferens.  Enligt verkets bedömningar, presenterade av toxikologen Lilianne Abramsson Zetterberg, kan akrylamid i mat orsaka några hundra cancerfall per år.  - Med det vi vet nu uppskattar vi att det kan röra sig om allt från 100-200 nya cancerfall årligen till kanske 600-700 fall, sade hon.  Eftersom akrylamid är vattenlösligt och rör sig i hela kroppen förväntar man sig inte att ämnet skulle vara särskilt förknippat med någon enskild cancerform. Snarast bidrar det till den allmänna cancerrisken.  Men trots dessa uppgifter är det för tidigt att ändra de rekommendationer om kosten som gäller idag, hävdade Livsmedelsverkets företrädare. Inga enskilda produkter pekas ut.  - Vi har fortfarande för lite data för att kunna peka ut specifika produkter från specifika leverantörer. Vad vi kan säga är att akrylamid kan vara en viktig cancerframkallande faktor, sade Leif Busk.  Akrylamid är klassat som cancerframkallande, baserat på djurförsök. Men det finns ännu inga säkra belägg för att ämnet faktiskt orsakar cancer hos människan.  Margareta Törnqvist, ansvarig för akrylamidforskningen vid Stockholms universitet, var med i utvärderingen av data från arbetare vid tunnelbygget i Hallandsåsen.  - Vi började fundera över varför personer som varken exponerats för akrylamid eller rökte, ändå hade spår av akrylamid i kroppen. Uppvärmd mat kom snart i fokus för vårt intresse, sade Margareta Törnqvist.  I laboratoriet började man tillaga mat av olika slag. Stekta och grillade hamburgare och andra köttprodukter gav utslag, men halterna var inte tillräckligt höga för att förklara det man såg hos personer med så kallad bakgrundsbelastning.  - För att nå de värden vi mätt upp måste man äta orimligt mycket hamburgare, sade Margareta Törnqvist.  Men när man började hetta upp kolhydratrika livsmedel mångdubblades mätvärdena till mycket högre nivåer jämfört med dem man såg när man stekte kött.  Forskargruppen tog kontakt med Livsmedelsverket, som i slutet av förra året inledde egna mätningar av akrylamid i olika livsmedel.  Utifrån data om hur mycket akrylamid som finns i olika slags mat och svenska folkets matvanor uppskattar Livsmedelsverket att en svensk i genomsnitt får i sig 35-40 mikrogram akrylamid per dag via kosten. En dryg tredjedel av detta kommer från potatis.  - Vi beräknar att 36 procent av det akrylamid vi får i oss via maten kommer från potatisprodukter. Hårt och mjukt bröd svarar för 16 procent, medan kex, småkakor, rån och frukostflingor står för 8 procent. Resterande 40 procent kommer från källor som vi inte känner till idag, sade Lilianne Abramsson Zetterberg.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev