Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Kritik mot brist på pengar till medicinteknisk forskning

Publicerad: 27 september 2005, 14:40

Ledande företrädare för svensk medicinteknik riktade vid de pågående Medicinteknikdagarna i Södertälje hård kritik mot att Sverige satsar så lite på forskning på området.


Medicinteknikdagarna samlar under två dagar, tisdagen den 27 och onsdagen den 28 september, drygt 300 personer som är verksamma inom svensk medicinteknik, i sjukvården, industrin och på universitet och högskolor.

Flera av konferensens inledningstalare uttryckte oro över bristen på resurser till forskning på området i Sverige.

- USA satsar 300 miljoner dollar per år på medicinteknisk forskning genom National Institutes of Health. Om vi i Sverige skulle matcha den satsningen skulle vi ha 100 miljoner kronor i offentliga forskningsanslag - men vi får bara 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, säger Per Ask, professor i medicinsk teknik i Linköping och ordförande i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för medicinsk teknik.

Han pekar ut några områden där behoven är stora och Sverige borde ha förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Dit hör medicinsk informatik, biomodellering, biosensorer och resonansteknik.

- Men för att lyckas behöver vi göra satsningar på att förstärka grundforskningen och utbilda nya forskare. Det saknas det pengar till i dag, fortsätter Per Ask.

Håkan Eriksson, professor vid Karolinska institutet och ansvarig för den statliga utredningen om IT i sjukvården, anser att det finns en orsak till att det satsats för lite.

- Problemet är att ingen i regeringen brinner för IT, sjukvård och teknik. De påstår att de gör det, men det är inte sant, säger han.

Håkan Eriksson tycker att de som arbetar med medicinteknik, antingen som forskare eller i sjukvården, nu måste se som sin uppgift att bearbeta politikerna så att de inser hur mycket patienterna har att vinna på att medicinsk teknik och IT integreras.

- Vinsterna gynnar framför allt de stora patientgrupperna, de kroniskt sjuka, de äldre och de med långvariga sjukdomar med ett allvarligt förlopp, som cancer och hiv, säger han.

De offentliga anslagen till medicinteknisk forskning har minskat de senaste åren. Däremot har industrins forskningssatsningar ökat, enligt Leif Smeby, vice vd i Gambro.

- Därför är det bekymmersamt att samarbetsklimatet mellan industrin och sjukvården och forskningsinstitutionerna har försämrats påtagligt, säger han.

Han hänvisar till en undersökning som visar att för tio år sedan ansåg 51 procent av företagen att de hade ett mycket bra samarbete med sjukvården och 41 procent att de samarbetade bra med forskningsinstitutionerna. När undersökningen nu gjordes på nytt hade andelen sjunkit till 38 respektive 28 procent.

- Många av de stora svenska medicintekniska företagen har sin grund i ett samarbete mellan entreprenörer och forskare. Inte minst Gambro är ett exempel på detta, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev