Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Kunskap går till spillo vid omorganisationer

Publicerad: 11 april 2006, 10:52

Sju av tio av Vårdförbundets medlemmar har varit med om minst en omorganisation på arbetsplatsen de senaste två åren. Knappt en tredjedel tror att omorganisationen har sparat pengar.


Omorganisationer är ständigt närvarande inom sjukvården, men de sliter på personalen. Det visar en enkätundersökning som Vårdförbundet har gjort bland sina medlemmar.

Enligt undersökningen, som presenteras i dag, onsdagen den 12 april, har 69 procent av medlemmarna varit med om minst en omorganisation de senaste två åren. En tredjedel av dessa tycker att omorganisationen har lett till en försämring av verksamheten.

- Det här bekräftar det vi redan vet, att det finns en stor tilltro till omorganiseringar. Men många gånger blir det inte bättre för patienten. Det är dags att uppmuntra till vardagligt förbättringsarbete utan att omorganisera, säger Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund.

Det är också skillnad på hur chefer och förtroendevalda ser på omorganisationer. Cheferna är överlag mer positiva än vad de förtroendevalda är. Mer än 30 procent av de förtroendevalda, men bara drygt 10 procent av cheferna, tycker att det har blivit en klar försämring på arbetsplatsen sedan omorganisationen.

Tycker inte att kunskap tas tillvara  Många av dem som har svarat på enkäten känner inte att de får tillräckligt med tid till att diskutera hur verksamheten ska kunna förbättras. Sex av tio vill ha mer tid till det.

- Man ritar om rutor och flyttar om personal men jobbar fortfarande på samma sätt. I stället borde man se till att förbättringar skapas i vardagen, genom att uppmuntra dem som kan verksamheten och som finns närmast kunderna. Och genom att de som bidrar till förbättringsarbete kan se det i sin löneutveckling, säger Anna-Karin Eklund.

Av undersökningen framgår också att personalens kompetens och erfarenheter ofta går till spillo. Varannan svarande uppger att personalens kunskap inte har tagits tillvara i arbetet med omorganisationen.

- Oftast är omorganisationen beslutad uppifrån i stället för att man frågar personalen hur man kan förbättra, säger Anna-Karin Eklund.

"Vi fick ingen arbetsro"  Jenny Larsson, sjuksköterska på kirurgikliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, har varit med om tre omorganisationer under ett och ett halvt års tid. Efter de första två kände sjuksköterskorna sig trötta och överkörda.

- Det var värdelöst, vi fick ingen arbetsro och hann aldrig utarbeta några mål. Och som sjuksköterska är det svårt att bli synlig. Vi fick rätta oss efter tåget. En omorganisation påverkar ju människor. Det är en grupprocess som måste få ta tid, säger hon.

Jenny Larsson upplevde också att patienterna blev lidande efter den första omorganisationen.

- Vi på bröst- och endokrinkirurgiavdelningen hade korta vårdtider medan den avdelning som vi slogs samman med hade långa. Deras kirurgiska ingrepp var större, men våra patienter hade samma psykiska påfrestning. Eftersom våra patienter kunde åka hem på dagen, efter ingreppet, fanns det ingen plats åt dem när de kom på morgonen. De fick byta om på toaletterna och fick en extrasäng. Det kändes inte professionellt, säger Jenny Larsson.

Bildandet av Karolinska var bättre  Hon upplever att den senaste omorganisationen, sammanslagningen mellan Huddinge universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset, fungerade mycket bättre.

- Vi fick en riktigt bra förstalinjechef som frågade hur vi ville jobba. Och vi och läkarna har ett gott samarbete.

Däremot tror inte Jenny Larsson att verksamheten har sparat så mycket pengar på omorganisationen, i alla fall inte ännu.

Anna-Karin Eklund anser att den stora erfarenheten från enkäten är att omorganisationerna varken gör till eller från, i många fall blir det inte någon förbättring.

- Att bidra till förbättring och förändring av verksamheten ingår i uppdraget. Men att ständigt leva i en värld där man måste omorganisera är stressigt, säger hon.

Enkäten skickades ut till 1 603 av Vårdförbundets medlemmar och svarsfrekvensen landade på 59 procent. Chefer, förtroendevalda och övriga medlemmar ingick.

Maria Henderson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev