Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Kvalitetsindikatorer för läkemedel bristvara i vården

Publicerad: 26 November 2008, 16:40

Kvalitetsindikatorer för läkemedel bristvara i vården

Det saknas kvalitetsindikatorer för läkemedel på en rad områden i sjukvården, men flera lösningar är på gång. Det framkom på ett symposium på Riksstämman i dag, onsdag.


Att mäta kvalitet är inte lätt, inte minst när det gäller läkemedel. Effektivitet ska vägas mot biverkningar, kostnad mot patientens önskemål. Det konstaterade Björn Wettermark, en av talarna på ett symposium om kvalitetsindikatorer för läkemedel på Riksstämman i dag.

– Vi saknar bland annat kvalitetsmått inom en rad områden, exempelvis inom psykiatri och ögonsjukdomar, och de mått som finns är ofta dåligt validerade, säger Björn Wettermark, apotekare vid Läkemedelscentrum i Stockholm.

Förbättrad läkemedelsanvändning är en fråga som under sista tiden aktualiserats, exempelvis med debatten om felmedicineringen av dementa, konstaterade symposiets moderator Ulf Bergman.

Ett verktyg i arbetet med bättre läkemedelsanvändning är läkemedelsregistret, som varit i gång i sin nuvarande form sedan år 2005, och som numer omfattar nästan hela Sveriges befolkning. En begränsning med registret är att det inte omfattar uppgifter om vem som förskrivit läkemedlet eller orsaken till att det förskrevs.

–  Det är ett arbete som är på gång och vi hoppas att information om bland annat orsakerna till förskrivning ska finnas i registret framöver, säger Rickard Ljung vid epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen och en av deltagarna på symposiet.

– Vi kommer även att titta närmare på kvalitetsindikatorer inom sekundärprevention och läkemedelsindikatorer inom psykiatrin, där vi hoppas på nya indikatorer nästa år.

I dag används ett hundratal läkemedelsindikatorer i Sverige inom ramen för bland annat kvalitetsregister. En fråga som var uppe för debatt var ifall kvalitetsregister inom vården bör samköras med läkemedelsregistret. Detta för att få bättre helhetssyn på hur olika läkemedel används och vad det får för konsekvenser.

Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare för Nationella diabetesregistret, ställde sig positiv.

–  Jag tror det finns en stor potential i att samköra registren. Det kan ge ny viktig kunskap, exempelvis för att få fram sällsynta biverkningar som inte syns i mindre material, samt information om effektivitet, kostnader och interaktion mellan olika läkemedel, sade hon och fick medhåll från många i publiken.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev