Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Kylvätska i ballonger ska göra strokedrabbad hjärna iskall

Publicerad: 20 oktober 2006, 12:41

Ballonger genom näsan – det är en metod som om några år kanske kan leda till ännu snabbare nedkylning vid hypertonibehandling.


Ballonger genom näsan – det är en metod som om några år kanske kan leda till ännu snabbare nedkylning vid hypertonibehandling.

Problemet med den mest etablerade kylmetoden vid hypotermibehandling, där man ger fyragradig vätska intravenöst, är att det bara är möjligt att sänka temperaturen med cirka 1,6 grader på en halvtimme.

Detta måste kompletteras med någon annan metod, som fördjupar och bibehåller nedkylningen exempelvis i form av kyldräkter, ispåsar i ljumskar, armhålor och runt nacken eller kylkatetrar i blodkärl i ljumskarna.

Vid det europeiska intensivvårdsmötet  ESICM  2006 i Barcelona, Spanien, för några veckor sedan presenterade forskare från Akademiska sjukhuset i Uppsala en lösning på detta problem. De håller på att utvärdera en metod där man för in ballonger i näsan som fyller hela hålrummet, ända ner till de övre delarna av svalget.

Åtta- till tiogradigt vatten cirkulerar genom dessa ballonger och kyler alltså ner blodkärl och slemhinnor i området. Enligt preliminära data gör metoden det möjligt att kyla kroppen ner till måltemperaturen, 33 grader, på bara 20 minuter.

– Det finns visst vetenskapligt stöd för att ju snabbare man kan kyla ned patienter som har drabbats av hjärtstopp, desto mindre blir skadeverkningarna. Hittills har vi bara testat metoden på djur, men om den visar sig fungera på människa så har vi här en säker metod som är både enklare och effektivare än de vi har tillgång till i dag, säger Sten Rubertsson, professor och överläkare vid anestesi- och intensivvårdskliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Metoden är uppfunnen och patenterad av en grupp i Lund, numera företaget Quick Cool. Den forskning och utveckling som nu sker, görs i samarbete mellan företaget och forskare i Uppsala.

Sten Rubertsson anser att kylballongernas läge gör att metoden har fler fördelar än dagens generella kylmetoder. Eftersom ballongerna ligger intill stora halskärl och väl genomblödda slemhinnor är det möjligt att isolera kylningen till hjärnan.

Det innebär att det går att ge lokal kylbehandling av hjärnan exempelvis i samband med behandling av traumatiska hjärnskador och vid stroke, där det i alla fall teoretiskt finns hälsoeffekter att vinna.

Patienterna kan då ha en värmefilt på övriga kroppen utan att det stör behandlingen. Dessutom kan man alltså enbart med denna metod, eller i kombination med exempelvis intravenös tillförsel av fyragradig infusionslösning, snabbare än i dag nå måltemperaturen, vilket passar bra vid hypotermibehandling efter hjärtstopp.

Eftersom metoden har visat gynnsamma resultat vid djurförsök planerar forskarna att inleda försök på patienter redan i höst. Även om det finns vissa problem med de anatomiska skillnaderna mellan människa och försöksdjuren i form av grisar, är Sten Rubertsson hoppfull inför framtiden.

– Håller metoden vad den lovar i djurstudierna så är det fullt möjligt att den kan vara ute på marknaden redan inom ett par år. Det gäller bara för oss att få vetenskaplig täckning för att den verkligen fungerar, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev