Labbmössens kön kan ha stor betydelse

Fynden kan ha betydelse för hur djurstudier ska designas framöver, skriver ett internationellt forskarlag bakom studien.

Bland människor är det känt att förekomsten och svårigheter av sjukdomar – såsom astma – kan variera mellan kvinnor och män. Ändå tar få forskare hänsyn till kön när försöksdjur agerar modell för mänskliga sjukdomar, menar författarna. De ville därför undersöka om de fysiologiska egenskaperna var annorlunda mellan honmöss och hanmöss som användes experimentellt.

Forskarna samlade in data för mer än 200 egenskaper hos 50 000 laboratoriemöss. Det handlade bland annat om kroppskomposition, metabolism och blodkomponenter. En grupp av möss hade fått en gen avstängd medan den andra gruppen utgjordes av vanliga möss utan genetiska avvikelser.

I den sistnämnda gruppen verkade könet inverka på 57 procent av de kvantitativa egenskaperna, exempelvis benmassa, samt på 10 procent av de kvalitativa egenskaperna, såsom om huvudet eller tassarnas storlek var normala. Forskarna fann även att könet i vissa fall påverkade effekten av den avstängda genen bland mössen som var genetiskt förändrade.

Enligt forskarna går sannolikt betydelsefull vetenskaplig information förlorad när man inte tar bättre hänsyn till könsskillnader inom grundforskningen. De anser inte att studieresultat per automatik ska appliceras till det motsatta könet.

Mössen kommer från det så kallade International Mouse Phenotyping Consortium, IMPC. Det är ett internationellt projekt där forskare vill skapa en genkatalog över laboratoriemöss. Den aktuella studien är ledd från Storbritannien.

Läs mer i abstract:

￭ Natasha Kapr med flera. Prevalence of sexual dimorphism in mammalian phenotypic traits. Nature Communications, publicerad online den 26 juni 2017. DOI: 10.1038/ncomms15475