Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Låg hormonnivå och hög stressfaktor hetsar immunförsvaret

Publicerad: 12 april 2002, 08:40

Kopplingen mellan psykologi, stress och allergi är fortfarande jungfrulig mark för forskningen. Vid centrum för allergiforskning vid Karolinska institutet i Solna pågår flera projekt där sambanden under-söks. Ett av dem visar att barn med atopiskt eksem tycks ha sämre förmåga att frisätta stresshormonet kortisol än friska barn, vilket gör att barnen med eksem har svårare att dämpa inflammationer.


Om de preliminära resultaten från studien stämmer är det första gången forskare har kunnat visa ett samband mellan atopiskt eksem och kroppens kortisolutsöndring.  - Vi har sett att barn med atopisk dermatit svarar med betydligt lägre nivåer av kortisol då deras stressystem provoceras, jämfört med friska barn, säger Pontus Stierna, professor och överläkare vid öron-, näs- och halskliniken på Huddinge universitetssjukhus, samt en av de forskare som varit med om att bygga upp centrum för allergiforskning.  Upptäckten kunde göras tack vare förberedande studier som Pontus Stierna gjorde för två år sedan tillsammans med sin dåvarande doktorand Urban Knutsson, då de förfinade den gängse metoden att mäta den så kallade stressaxeln. Denna axel utgörs av hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Systemet balanserar bland annat kroppens svar på fysisk och psykisk stress, och styr insöndringen av kortisol i blodet, vilket är en viktig del i regleringen av till exempel blodtryck, vakenhet, ämnesomsättning och vissa psykiska faktorer.  Dessutom, vilket är av största intresse för allergiforskningen, har kortisol en inflammationshämmande effekt på immunsystemets celler. Hormonet lindrar eller hindrar på så vis förekomsten av allergiska symtom.  Under dessa första studier kartlade Urban Knutsson, Pontus Stierna och deras forskarkollegor kortisolutsöndringen hos friska personer och upptäckte då - vilket ingen gjort tidigare - att kortisolnivåerna i stressystemet skiljer sig mycket åt mellan olika individer. Olika personer behöver alltså utsöndra olika stora mängder kortisol för att sköta signaleringen i systemet.  De kunde också konstatera att systemet tycks vara noggrant balanserat på en individuell nivå. Hos en individ med låg sekretion av kortisol är känsligheten hos de celler som tar emot kortisolsignalerna hög, och vice versa.  Enligt Pontus Stierna spelar det därför i normala fall inte någon roll om kortisolnivån i systemet är hög eller låg. Men då en inflammation brutit ut kan personer med låg nivå, som utsöndrar små mängder kortisol, ha svårare att dämpa inflammationen - vilket bäddar för till exempel en allergisk reaktion.  Det beror bland annat på att de av immunsystemets celler som är inblandade i den inflammatoriska reaktionen blir mindre känsliga för kortisol.  - Vid en inflammation är det vanligt att känsligheten för kortisol hos inflammationscellerna sjunker kraftigt. Då räcker kortisolsekretionen hos personer med låg nivå inte till för att hämma inflammationscellernas aktivitet. Så när inflammationen väl har kommit i gång löper den lätt amok. Man kan säga att lågutsöndrarna är sämre förberedda för inflammatorisk stress, förklarar Pontus Stierna.  Och det stämmer väl med forskarnas preliminära data från den nya studien av barn med atopiskt eksem. Dessa barn har lägre kortisolnivåer i systemet än jämnåriga utan eksem.  - Dessutom kunde vi se att graden av eksem, det vill säga hur stor procentuell yta av kroppen som är drabbad, svarar mot förmågan att utsöndra kortisol. De med stora eksem har en lägre kortisolnivå i stressaxeln, jämfört med de patienter som har mindre utbredda eksem, säger Pontus Stierna.  Han menar att kunskap om patientens kortisolnivå kan öppna för bättre möjligheter att behandla patienter med atopiskt eksem, som i dag huvudsakligen behandlas med kortison.  - Genom att göra noggranna mätningar av patientens stressaxelprofil skulle man kunna anpassa kortisonkuren utifrån patientens känslighet och på så vis optimera behandlingen, säger Pontus Stierna.  Nästa fråga som forskarna har att brottas med är vad som egentligen kommer först - låg kortisolnivå i stressystemet eller atopiskt eksem.  - Nu har vi visat att stressaxeln är kopplad till atopiskt eksem. Men vi vet faktiskt inte vad som är hönan och vad som är ägget. För att avgöra det skulle vi behöva fånga de här patienterna innan sjukdomen brutit ut, säger Pontus Stierna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev