Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Låga anslag kan hota ny psykologutbildning på KI

Publicerad: 1 november 2005, 13:00

Karolinska institutet fick mindre anslag än planerat isenaste budgetpropositionen. Nu måste antalet utbildningsplatser minskas. Bland annat hotas den planerade psykologutbildningen med inriktning mot hälso- och sjukvård.


I slutet av juni beviljade Högskoleverket en ansökan från Karolinska institutet, KI, om att få utfärda psykologexamen. Utbildningen är den första i Sverige som satsar på att utbilda psykologer med en högre grad av kompetens inom hälso- och sjukvård, framför allt neurovetenskap. Höstterminen 2007 är det tänkt att de första studenterna ska börja.

Nu kan utbildningsplanerna vara hotade. När regeringens nya budgetpropositionen offentliggjordes i slutet av september innehöll den ingen finansiering för de nya psykologplatserna.

- Självklart är det ett bakslag. Vi hade räknat med att Karolinska institutet skulle få igenom sin ansökan om medel till fler utbildningsplatser, säger Knut Sturidsson, psykolog och en av projektledarna för KI:s nya psykologprogram.

Tillsammans chefen för universitetets psykologisektion Mats Lekander, som också ingår i projektgruppen, är han nu oroad för utbildningens framtid.

- Vi har ännu ingen finansiering för utbildningen. Det känns konstigt då vi tyckt att psykologutbildningen var prioriterad av statsmakterna, säger Knut Sturidsson.

Han är inte ensam om att vara besviken över de uteblivna budgetpengarna. I ett brev till utbildningsdepartementet uttrycker KI:s ledning genom sin budgetsamordnare Carin Ahnmé sitt missnöje. De kräver en förklaring till varför KI, som planerat flera nya utbildningar och examinationsformer, får så liten del av budgetanslaget de kommande två åren.

- Behovet är mycket större än det anslag för 150 extra läkar- och tandläkarplatser som vi fick. Takbeloppet kommer att överskridas med 50miljoner kronor 2006, säger Carin Ahnmé.

Svårt att genomföra utbildningar  Förutom psykologutbildningen pekar hon på flera utbildningar som nu kan få stryka på foten på grund av brist på pengar. Program inom folkhälsovetenskap och medicinsk informatik är två sådana exempel. Planerade internationella mastersutbildningar kommer också att bli svåra att klara ekonomiskt. Därtill kommer ett stort antal fristående kurser som även de kan vara hotade. Det är särskilt tråkigt, tycker Carin Ahnmé.

- Det kommer framför allt att ge sämre vidareutbildningsmöjligheter för personal på Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, säger hon.

Som ett första steg i denna rad av nödvändiga omprioriteringar har KI:s styrelse beslutat att dra ner antalet platser på sjuksköterskeutbildningen i Huddinge. Redan våren 2006 antas 20 färre studenter än tidigare beräknat.

Enligt Carin Ahnmé kan neddragningarna i det långa loppet komma att ge stor brist på yrkesutbildade inom vårdområdet.

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotskys pressekreterare Thomas Johansson slår dock ifrån sig kritiken från Karolinska institutet. Han tycker att regeringen fördelat budgetanslagen på ett rättvist sätt.

- Vi ger pengar till ett antal utbildningsplatser, sedan är det upp till lärosätena hur de fördelar detta. Men varje universitet har förstås ett önskescenario, säger Thomas Johansson.

Att anslagen kan bli större i framtiden är dock inte omöjligt, menar han.

- Karolinska institutet visar att det finns utrymme för att bygga ut högskolan ännu mer.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev