Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Låga betyg för telefonrådgivning

Publicerad: 29 augusti 2007, 06:08

För dålig utbildning och sjuksköterskor som ser som sin främsta uppgift att hålla patienterna borta. Socialstyrelsens granskning av sjukvårdsrådgivning per telefon visar på en mängd brister.


– Rådgivningen vid många av de besökta enheterna går främst ut på att hålla patienterna ifrån vården, eftersom telefonrådgivarna har svårigheter att slussa patienten vidare, säger Karin Dahlberg, byrådirektör vid Socialstyrelsens tillsynsenhet i Örebro.

Tillsynsenheten i Örebro inledde granskningen sedan man fått in en mängd lex Maria-ärenden med koppling till sjukvårdsrådgivning per telefon. Dessa rör bland annat felaktiga hänvisningar samt missade och fördröjda diagnoser.

Ett av ärendena handlar om en man vars anhörig kontaktade sjukvårdsrådgivningen sedan mannen drabbats av kräkningar, diarré och bröst­smärtor. Sjuksköterskan koncentrerade sig på kräkningarna och diarrén och bortsåg från bröstsmärtorna.

Några timmar senare avled mannen.

Enligt undersökningen finns det en mängd orsaker till bristerna. Många rådgivningar har system som visar väntande samtal, vilket stressar sjuksköterskorna, mål om ett visst antal samtal per timme är en annan stressfaktor. Ytterligare ett problem är läkarbristen som gör att det ofta inte finns någon läkare som sjuksköterskorna kan boka tider till eller konsultera.

– I stressiga situationer är det lätt att för snabbt fastna för en dia­gnos och missa att ställa de rätta kontrollfrågorna. Det kan också bli så att man hänvisar patienterna vidare eller ber dem återkomma om några dagar om de inte mår bättre fast de behöver vidare undersökning, säger Karin Dahlberg.

Risken för denna typ av felbeslut ökar, enligt granskningen, eftersom många av de sjuksköterskor som ger råd per telefon saknar beslutsstöd, nödvändig utbildning och erfarenhet. Detta problem är speciellt stort i primär­vården, där det inte är ovanligt att nyanställda distriktssköterskor får arbeta med telefonrådgivning vissa dagar. På de centrala sjukvårdsrådgivningarna ställs högre krav på utbildning och erfarenhet. Dessutom arbetar nyanställda ofta tillsammans med en erfaren kollega som lyssnar på samtalen.

Kan vara svårt att förklara
Birgitta Larsson blev sjuksköterska 1971 och har haft en mängd olika arbeten. Sedan tre år tillbaka är hon verksam vid sjukvårdsrådgivningen inom Landstinget i Uppsala län, en av de enheter som granskats av Socialstyrelsen. Hon kan förstå att patienter ibland känner sig bortmotade.

– Vi som sitter i rådgivningen kan boka tid hos husläkarakuten, men vissa kriterier måste vara uppfyllda. Det kan vara svårt att förklara för patienter som vill träffa en doktor till vilket pris som helst, säger Birgitta Larsson.

För att undvika stress samtalar telefonsjuksköterskorna på hennes arbetsplats mycket om att varje samtal måste få ta sin tid. Trygg­heten i jobbet ökar också genom att sjukvårdsrådgivningen i Landstinget i Uppsala län kan koppla samtal vidare till specialister på exempelvis ögon- och barnsjukvård. Birgitta Larsson anser att lång erfarenhet är mycket viktigt för att kunna ge råd per telefon.

– Erfarenhet är det som gör att man kan känna sig lugn och trygg även i svåra fall, säger hon.

4,5 miljoner samtal per år
Totalt har 21 vårdenheter i de sju länen Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Dalarna, Värmland, Örebro och Sörmland, granskats. Sju av de en­heter som har undersökts är cent­rala rådgivningar medan resten är vårdcentraler. Sammanlagt beräknas rådgivningarna ta emot 4,5 miljoner samtal per år.

Olika modeller

Samtliga 21 sjukvårdshuvudmän har sjukvårdsrådgivning per telefon. Åtta av dem driver rådgivningen enligt den modell som tagits fram av Sjukvårds­råd­givningen AB, som ägs av sjuk­vårds­huvud­männen och Apoteket. Tre sjukvårdshuvudmän anlitar en privat entreprenör, medan de resterande tio driver sjukvårdsupplysningen i egen regi.
Källa: SKL

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev