Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Lågt IQ ökar risken för död i stroke och hjärt-kärlsjukdom

Publicerad: 14 maj 2008, 09:25

Det finns ett linjärt samband mellan låga resultat i IQ-test vid 18 års ålder och för tidig död i hjärt-kärlsjukdomar, stroke och olyckor senare i livet. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.


En tänkbar förklaring är att personer med lågt IQ får sämre vård.

– Kanske är det så att personer med låg begåvning har svårare att navigera sig fram i sjukvårdssystemet. En annan möjlighet är att låga resultat i IQ-test hänger ihop med en mer risktagande livsstil, säger Finn Rasmussen, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet.

Han har studerat 1,1 miljoner män som mönstrade i Sverige mellan åren 1951 och 1976 och följt upp dem igen omkring 20 år senare. Alla männen låg vid mönstringstillfället inom spannet för normalbegåvning. I IQ-testerna ingick logiskt tänkande, rumsuppfattning, språklig begåvning och tekniska kunskaper.

Vid uppföljningen cirka 20 år senare hade 14 500 av männen dött. Bland de lägst begåvade var risken att dö 3,3 gånger så hög som bland de högst begåvade. Efter korrigering för ett antal parametrar, bland annat kroppsmasse­index, BMI, och blodtryck vid mönstringstillfället och föräldrarnas socialgrupp, blev siffran 2,5. Sambandet var linjärt, ju högre begåvning desto färre dödsfall.

– Det finns ett mycket tydligt samband mellan IQ vid 18 års ålder och dödlighet senare i livet, säger Finn Rasmussen.

Fyra olika dödsorsaker studerades speciellt; hjärt-kärlsjukdomar, cancer, olycksfall och självmord. Efter justering för parametrarna ovan var risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar 2,8 gånger högre bland de lägst begåvade än bland de högst begåvade. För olyckor och självmord var siffran 2,0. För cancer hittades inte någon signifikant skillnad.

En parallell studie vid samma institution där man studerat sambandet mellan IQ och olika typer av stroke visar liknande resultat. Risken att drabbas av hjärnblödning med dödlig utgång var 2,5 gånger större bland de lägst begåvade än bland de högst begåvade, efter justering för BMI, blodtryck och föräldrarnas socialgrupp. För blodpropp i hjärnan var sambandet betydligt svagare, då var siffran 1,3.

Det är framför allt när det gäller livsstilsrelaterade sjukdomar som det finns stora skillnader mellan grupperna. Möjligen är det en indikation på att man kan göra informationen om riskfaktorer och vård mer lättillänglig, menar Finn Rasmussen.

– Kanske är det så att personer som har lättare att ta till sig komplex information är mer uppmärksamma på symtom, kommer till vården tidigare och får bättre vård.

I studien har man också justerat uträkningen för uppnådd utbildningsnivå hos männen vid 30 års ålder. Då försvagades sambanden. Risken att dö bland dem med sämst resultat i IQ-testerna var då bara 1,5 gånger högre än bland dem med bäst resultat.

– Bland dem med lägst IQ verkar risken att dö minska kraftigt av längre utbildning. För de högt begåvade spelade utbildning mindre roll, säger Finn Rasmussen.

Siffrorna är dock svårtolkade eftersom det var mycket få av de lågt begåvade som hade studerat vidare. Men resultaten kan ändå tolkas som att begåvning inte är något fast begrepp, utan till en del samvarierar med utbildning.

– Troligen har begåvning inte bara genetiska orsaker utan påverkas också av sociala förhållanden, till exempel utbildning, säger Finn Rasmussen.

För att ta reda på mer om de sociala orsakerna och eventuella samband mellan IQ och livsstilsfaktorer ska forskningen nu fortsätta på tvillingpar och adoptivbarn.

Karin Tideström

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev