Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Läkare gör träffsäker bedömning av smärta från bröstet

Publicerad: 25 Oktober 2002, 08:56

Den kliniska diagnostiken räcker långt för att utesluta ischemisk hjärtsjukdom. Det konstaterar distriktsläkare Staffan Nilsson efter att ha granskat vad som händer med patienter som söker till primärvården för bröstsmärta.


Staffan Nilsson är distriktsläkare på Vikbolandets vårdcentral i Östergötland.  Under närmare två år har han granskat samtliga patienter som kommit med symtom på bröstsmärta vid de tre vårdcentralerna i Åby, Valdemarsvik och Vikbolandet. Projektet gjordes i samarbete med fysiologiska och kardiologiska klinikerna vid Universitetssjukhuset i Linköping.  Den viktigaste slutsatsen av studien är att primärvården i mycket liten utsträckning missar patienter med hjärtinfarkt och kärlkramp, konstaterar Staffan Nilsson. Av 279 patienter med bröstsmärta som skickades hem från de tre vårdcentralerna var det bara fem som hade hjärtinfarkt eller kärlkramp, enligt resultatet av en enkät som gjordes tre månader efter besöket. En kvinna hade då fått diagnosen hjärtinfarkt. Två män och två kvinnor hade fått diagnosen angina pectoris, kärlkramp.  - Vi vet dock inte om dessa patienter hade sin sjukdom när de kom till vårdcentralen, eller om de fick den senare, säger Staffan Nilsson.  Ont i bröstet är ett symtom som kan dölja en rad olika diagnoser. Hos många av patienterna är smärtan ofta lite diffus och inte särskilt akut.  - Patienterna kan ha gått i flera veckor med ont i bröstet och kommer till vårdcentralen för att de känner sig oroliga, berättar Staffan Nilsson.  Sammanlagt sökte 554 patienter för bröstsmärta vid de tre vårdcentralerna under den tid studien pågick. Av dem utreddes 532 patienter, varav 65 skickades vidare till Vrinnevisjukhuset i Norrköping där 19 personer fick diagnosen kärlkramp eller hjärtinfarkt. I ytterligare åtta fall kunde sjukhuset inte utesluta att patienterna hade någon form av ischemisk hjärtsjukdom.  En tredje grupp med 198 patienter remitterades till ett arbetsprov med EKG. 181 patienter genomförde arbetsprovet. I den gruppen hittade man tolv patienter med kärlkramp.  Ytterligare fem fall av kärlkramp upptäcktes i väntan på arbetsprov. 42 patienter sattes på fortsatt utredning i form av myokardisk skintigrafi eftersom sjukdom inte kunde uteslutas.  I Staffan Nilssons studie var det lika många män som kvinnor som sökte primärvården för bröstsmärta. Men relativt sett var andelen bröstsmärtepatienter högre bland männen. Kvinnorna går oftare till vårdcentralen, men då för andra typer av symtom.  Av de 554 patienter som sökte primärvården för bröstsmärta fick sammanlagt 41 personer diagnosen hjärtinfarkt eller kärlkramp.  - Av dem var 70 procent äldre män, berättar Staffan Nilsson.  Nästa steg i hans studie blir att utvärdera nyttan av arbetsprov och skintigrafi som ett hjälpmedel för primärvården när det gäller att fastställa ischemisk hjärtsjukdom.  Den här typen av undersökning är bra att ha som underlag när primärvårdens läkare diskuterar bröstsmärta med sina kollegor på sjukhuset, anser Staffan Nilsson.  - Det är lätt att utgå ifrån att patientgruppen ser likadan ut hos oss som på sjukhuset. Men så är inte fallet, säger han.  - På sjukhusets akutmottagning är bröstsmärtepatienterna en av de allra vanligaste patientgrupperna, nästan var femte patient kommer in med sådana symtom. Hos oss är andelen betydligt lägre, under 10 procent, och det är inte så många som verkligen är hjärtsjuka. Det behövs ett allmänmedicinskt perspektiv på den här gruppen av patienter, fortsätter han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev