Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Läkare hinner inte fortbilda sig

Publicerad: 24 oktober 2007, 07:57

Medan läkare i allmänhet får mer tid till fortbildning är trenden för läkare i bristspecialiteterna den motsatta. Allmänmedicinare, psykiatrer och geriatriker ägnar i snitt mindre än en timme i veckan åt internutbildning och många har ingen tid alls till egen fortbildning.


Läkarförbundets fortbildningsenkät för 2006 är nu färdigsammanställd. Enkäten har genomförts årligen sedan 2004 och utredaren Turid Stenhaugen ser en positiv trend.

– Den tid läkarna lägger ner på internutbildning och egen fortbildning, liksom antalet dagar för extern fortbildning, ökar, säger hon.

Men för läkare i bristspecialiteterna är trenden den motsatta – tiden för utbildning minskar. Allmänmedicinare, psykiatrer och geriatriker ägnar i snitt 0,9 timmar per vecka åt medicinsk intern­utbild­ning, det vill säga utbildning hos den egna arbetsgivaren.
Kunskap sprids långsammare

41 procent av psykiatrerna uppger att de inte har någon tid alls till internutbildning. Gruppen ligger också lågt när det gäller tid till egen fortbildning och externa kurser och konferenser.

– Det är illa. Det gör att ny kunskap sprids långsammare inom vår specialitet, säger Christina Spjut, psykiater inom Stockholms norra psykiatri och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen.

Hon har själv märkt av att möjligheterna att komma i väg på utbildning minskat och menar att det beror på etikavtalet från 2004, som begränsar läkemedelsföretagens möjligheter att betala läkares fortbildning.

– Det var mycket lättare för chefen att skriva på förut, när industrin betalade allt. Det är färre läkare inom psykiatrin än inom andra specialiteter som forskar och betalar utbildning med egna pengar, så därmed har vi varit mer beroende av läke­medels­före­tagen och är i dag mer beroende av huvudmännen.

Hon menar att arbetsgivarna nu måste ta sitt ansvar för att psykiatrerna får tillräcklig fortbildning.

– Psykiatrin måste tillföras mer medel för utbildning, det är helt klart. Det finns mycket spännande ny forskning, till exempel om depressioner som är en av våra stora folksjukdomar, och om forskningen inte når ut påverkar det befolkningens hälsa negativt.

Dystert för allmänläkare

Siffrorna för allmänläkarna ser lika dystra ut som för psykiatrerna. I gruppen distriktsläkare uppger 44 procent att de inte avsätter någon tid alls för egen fortbildning. Distrikts­läkarna ligger också i botten när det gäller extern utbildning, med 5,6 dagar per år mot genom­snittet 8,8 dagar.

Hög arbetsbelastning är en förklaring, menar Benny Ståhlberg, ordförande i Distriktsläkarföreningen.

– Man har svårt att komma ifrån och åker man på kurs i två dagar konkurrerar det med möjligheten till semester eller annan privat ledighet.

Också Benny Ståhlberg menar att arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att läkarna får tillräcklig fortbildning trots att läke­medels­bolagen inte står för notan.

– Det handlar inte bara om kursavgifter och dylikt, utan också om kostnader för vikarier, så att man kan vara borta från jobbet.

Både Benny Ståhlberg och Christina Spjut tror att lite tid till fortbildning kan göra det svårare att rekrytera nya läkare till bristspecialiteterna.

– Det är ju inte roligt att välja en specialitet där man inte kan fortbilda sig.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev