Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Läkare på Sahlgrenska kräver rätt att skriva ut dyrare medicin

Publicerad: 19 september 2007, 14:25

MS-läkaren Jan Lycke har fått nog av att inte få ge sina patienter den behandling de behöver. Nu överväger han att lex Maria-anmäla Sahlgrenska universitetssjukhuset.


Läkemedlet Tysabri är sedan drygt ett år tillbaka godkänt för behandling av MS. Läkemedlet har en betydligt bättre effekt än äldre preparat och hjälper speciellt patienter som trots läkemedelsbehandling har en hög sjukdomsaktivitet. Problemet är att Tysabri är nästan dubbelt så dyrt som föregångarna, se faktaruta.

I juni fick Jan Lycke, vårdenhets­överläkare vid MS-centret på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, beskedet att det av ekonomiska skäl införts ett förbud mot att börja behandla nya patienter med Tysabri.

– Då trodde vi att det handlade om ett tillfälligt stopp för att frågan skulle diskuteras och att finansieringen därefter skulle säkerställas. När vi kom tillbaka i augusti hade inget hänt och vi har ännu inte fått veta när stoppet ska hävas, säger Jan Lycke.

Vill lyfta principiell fråga
Han anser att förbudet mot att använda Tysabri strider mot såväl sjukvårdens grundläggande uppdrag som läkaretiken. För att lyfta den principiella frågan om att inte få ge adekvat behandling överväger Jan Lycke nu att lex Maria-anmäla Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Någon gång måste det prövas av Socialstyrelsen om det är förenligt med sjukvårdens uppdrag att av enbart ekonomiska skäl förvägra en hel patientgrupp en behandling. Det är självklart att vi ska göra prioriteringar och väga kostnader och effekt mot varandra. Men när en behandling visar sig förändra en patients liv både medicinskt och socialt då bör det finnas resurser, säger Jan Lycke.

Förnekar stopp för behandling
Robert Leth, chef för område sinnes­organ vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, förnekar att det skulle råda ett stopp för att använda Tysabri i MS-behandlingen. Enligt honom har regionen avsatt 5 miljoner kronor under 2007 för att medlet ska kunna utvärderas och införas på ett kontrollerat sätt.

– Sedan tre år tillbaka har vi ett strukturerat införande av nya dyra läkemedel. När det gäller Tysabri har de mest kompetenta inom MS-området ansett det vara oklart vilken plats läkemedlet ska ha i behandlingsarsenalen. Det är också viktigt att vi följer upp biverkningarna, säger han.

Men det handlar om ett läkemedel som godkänts av Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden. Varför sätts det då inte in?

– Tidigare när det kom nya läkemedel så gick industrin ut och marknadsförde det hårt och inom några månader fick detta genomslag. Sverige var ett av de länder där nya läkemedel snabbast slog igenom men samtidigt fick vi problem med biverkningar. Neurosedyn är det allvarligaste exemplet på detta.

Enligt Robert Leth kommer Västra Götalandsregionens utvärdering av Tysabri att bli klar först när data från 2008 har analyserats. Innan dess anser han inte att man kan bedöma vilken plats preparatet ska ha i behandlingen av MS.

Behandlingen kostar 200 000 kronor per år

Tysabri består av en humaniserad monoklonal antikropp som blockerar en molekyl på de vita blodkropparna. Det förhindrar de vita blodkropparna att ta sig över blod-hjärnbarriären där de spelar en central roll för de perioder då patientens funktionsbortfall ofta förvärras, så kallade skov.
Tysabri ges som infusioner var fjärde vecka. Tysabri kostar runt 200 000 ­kronor per patient och år, jämfört med betainterferonbehandling som kostar mellan 110 000 och 145 000 kronor per patient och år.

Läs även:Behandling styrs av var patienten bor

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News