Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Läkare skippas vid vartannat besök

Publicerad: 24 oktober 2012, 09:00

Umeå testar ett nytt recept mot bristen på neurologer: att byta ut läkare mot sjuksköterska vid vartannat återbesök vid MS. Och fler efterlyser liknande nytänk.


Det är lite som att svära i kyrkan att säga att vi inte behövs. Men kan vi fördela arbetet så att fler får tillgång till neurolog så tjänar alla på det, säger Anders Svenningsson, neurolog på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Underskottet av neurologer är ett aber i hela landet, och går särskilt ut över återbesöken. När det gäller multipel skleros, MS, får bara fyra av tio patienter det årliga besök som läkarnas MS-sällskap förordar. Det visar statistik från nationella MS-registret, som dock har en viss underrapportering.

Dessutom ska patienter som tar de nya immunomodulerande läkemedlen följas upp en gång i halvåret. Det är ett omdiskuterat mål eftersom de flesta kliniker inte ens mäktar med den årliga kontrollen. För att runda den största flaskhalsen – neurologerna – införde MS-mottagningen i Umeå för några månader sedan att vartannat återbesök görs hos sjuksköterska.

Att sjuksköterskor tar hand om uppföljning vid MS är inget nytt, men här handlar det om något mycket mer omfattande, enligt Anders Svenningsson.

– De gör i princip alla de saker som vi läkare gör, utom en neurologisk undersökning, men det behöver inte göras varje gång när diagnosen väl är ställd. Dessutom gör de en betydligt mer systematisk totalgenomgång av patienten, säger han.

Sjuksköterskebesöket får ta en hel timme och fem skalor betas av för att fånga upp alltifrån besvär med magen och blåsan, till psykiska problem och bekymmer med den sexuella funktionen.

– Det är lite känsliga saker, sådant som man inte bara slänger ur sig. Vi har märkt att det kommer fram mycket under samtalen. Till exempel att många är jätteoroliga för sin sjukdom, och då kan vi enkelt ordna så att de får prata med psykolog, säger MS-sjuksköterskan Anneli Sundström.

Hon och hennes kollegor har befogenhet att skriva vissa remisser och intyg. De beställer även magnetkameraundersökning, en typisk läkaruppgift.

– Jag som neurolog behöver inte ens vara delaktig. Det bygger på att vi har ett aktivt samarbete med neuroradiologen så att vi beställer magnetkameraundersökningar lika enkelt som blodprover.

Ambitionen är att alla MS-patienter ska få sjuksköterskebesöket, men hittills har bara de som tar immunomodulerande läkemedel hunnits med. Det årliga läkarbesöket är dock inte aktuellt att byta ut, men det hinns också med hos nästan tre fjärdedelar av patienterna, enligt MS-registret, vilket är mest av alla landsting.

Det nya upplägget är flexibelt, insisterar någon på att få träffa läkare ordnas det. Vad patienterna tycker ska utvärderas, men reaktionerna har varit positiva, berättar Anneli Sundström.

– De är jättenöjda, särskilt med att vi kan prata i lugn och ro, att de blir lyssnade på, säger hon.

Och för egen del har Anders Svenningson märkt tydliga effekter.

– Det har varit en distinkt avlastning för oss läkare. I stället för att träffa varje patient skriver vi bara ut ett recept för kanske var fjärde. Vi ska inte byta jobb med varandra, men det här är att utnyttja resurserna bättre.

Bristen på neurologer har varit ett bekymmer länge, och att det dröjt tills nu innan någon testar en ny lösning beror på ett ingrott system, tror Anders Svenningsson.

– Våra roller sitter djupt rotade. Det finns en väldig potential i att bryta upp systemet, men man slåss mot revir som alla bevakar, många är rädda för att släppa kontrollen. Men jag tror absolut att fler kliniker borde göra så här.

Anne-Marie Landtblom, överläkare vid neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, tycker att Umeås modell är intressant, men tillägger att neurosjukvården även behöver bli bättre på att anpassa hur täta besök varje patient behöver.

Hon sitter i styrgruppen för MS-registret och vill testa om patienterna kan rapportera till registret hemifrån hur de mår, så att sjuksköterskan kan bedöma behovet av hjälp. Erfarenheter från England visar att en liknande modell fungerat bra hos patienter med ledgångsreumatism, enligt Anne-Marie Landtblom.

– Kalle kanske mår jättebra och bara behöver ett telefonsamtal om några månader, medan Anna mår jätte­dåligt och borde få en besökstid redan i morgon. Vi behöver utveckla formerna för stödet i öppenvården generellt inom neurologin, och vår förhoppning är att patientens egenregistrering kan vara vägledande för hur besöken ska dimensioneras, säger hon.

Relaterat material

Panel: Hur ser du på att sjuksköterskor tar återbesök vid MS? 

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev