Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Läkarintyget kan göras om igen

Publicerad: 27 september 2005, 13:29

Regeringen vill göra om läkarintyget. Läkaren ska tvingas att tydligare lyfta fram arbetsförmågan hos den sjukskrivne. Och individen får tuffare krav på sig att arbeta trots sjukskrivning.


I budgetpropositionen, som presenterades tisdagen den 20 september, understryker regeringen vikten av att få igång tidiga insatser för att den sjukskrivne ska kunna återgå till arbetet. Utformningen av läkarintyget framhålls i det sammanhanget som ett av de viktigaste instrumenten.  Därför vill regeringen att Försäkringskassan nu gör om läkarintygen.

- Hittills har läkarintygen tagit mycket fasta på arbetsoförmågan. Men vi vill att läkarna tidigare och tydligare lyfter fram vad den sjukskrivne skulle kunna göra på arbetsplatsen trots sin sjukdom, förklarar Leif Westerlind, ämnessakunnig på socialdepartementet.

I budgetpropositionen skriver regeringen att det nya läkarintyget ska fokusera på den sjukskrivnes "arbetsförmåga" och på förutsättningarna för att denna förmåga "alltid tas tillvara". Dessutom vill regeringen att läkaren ska överväga vilka krav på "arbetsrelaterad aktivitet" som kan ställas på den sjukskrivne.

- Vi vet ju att de flesta sjukskrivna inte är fullständigt passiva under sin sjukskrivning, utan de gör ofta saker i sitt hem eller har någon aktivitet på sin fritid. I så fall kan de sannolikt göra något på sin arbetsplats också, säger Leif Westerlind.

Har sneglat på norsk lösning  Regeringen har sneglat på Norge, som har lagstiftat om att den sjukskrivne måste delta i någon slags arbetsrelaterad aktivitet på sin arbetsplats - om inte tungt medicinskt vägande skäl talar mot detta.

Avsikten är att den sjukskrivne ska behålla kontakten med arbetsplatsen, eftersom erfarenheten visar att ju längre en person är sjukskriven på heltid, desto svårare blir det att återvända till sin arbetsplats.

Regeringen vill ha sådana förbättringar av läkarintyget till stånd "så snart som möjligt".

- Det är en tydlig signal till Försäkringskassan om vad vi förväntar oss, kommenterar Leif Westerlind.

Försäkringsöverläkare Göran Blennow på Försäkringskassan påpekar att man måste väga behovet av förbättringar mot att läkarna ogillar att myndigheterna alltför ofta ändrar läkarintyget. Senast läkarintyget ändrades var den 1 juli 2003, då bland annat kravet på deltidssjukskrivningar skärptes.

- Nu kan det vara dags att se över blanketten igen. Vi behöver understryka vikten av att både läkare och patienter ser till det friska och fokuserar på vilka arbetsuppgifter den sjukskrivne kan göra på arbetsplatsen, inte på vad han/hon inte kan göra, säger Göran Blennow.

Överväger att skapa en riksnorm  Redan i Dagens Medicin nr 51-51/03 avslöjade arbetslivsminister Hans Karlsson att han överväger en riksnorm för hur långa sjukskrivningar bör vara vid olika diagnoser.

I budgetpropositionen bekräftar nu regeringen att "berörda myndigheter" under hösten 2005 ska få i uppdrag att bland annat ta fram försäkringsmedicinska riktlinjer som vägledning för läkare som sjukskriver.

Sannolikt blir det Socialstyrelsen och/eller Försäkringskassan som får det uppdraget. Försäkringskassan har redan börjat undersöka hur liknande riktlinjer fungerar i andra länder.

I uppdraget ingår också att få den sjukskrivne att på ett mer aktivt sätt involveras i sjukskrivningsprocessen. Inte bara myndigheterna och arbetsgivaren, utan också den enskilde individen ska se till att rehabiliteringsbehovet klarläggs och att åtgärder vidtas för att den sjukskrivne ska kunna börja jobba igen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev