Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Läkarkåren delad kring specialiteter

Publicerad: 2 juni 2003, 13:28

Om mindre än två veckor ska Läkarförbundet lämna in sitt remissvar på Socialstyrelsens förslag till ny specialitetsindelning. En genomgång av specialistföreningarnas synpunkter visar att det kommer att bli svårt att hörsamma alla krav.


I februari presenterade Socialstyrelsen översynen av de medicinska specialiteterna, se Dagens Medicin nr 7/03. I utredningen, som har gjorts på uppdrag av regeringen, föreslår Socialstyrelsen att dagens 62 läkarspecialiteter reduceras till 53. Dessa ska delas in i basspecialiteter som kan byggas på med gren- och tilläggsspecialiteter.   Läkarförbundet ska lämna in sina synpunkter på Socialstyrelsens förslag i slutet av nästa vecka. Men en  genomgång av ett 30-tal av specialistföreningarnas remissvar till Läkarförbundet och Läkaresällskapet visar redan nu att kåren är splittrad.

Distriktsläkarföreningen positiv  Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, skriver att den tilltagande superspecialiseringen på sjukhusen är ett problem för de blivande allmänläkarna eftersom det är svårt att hitta en tjänstgöring som ger inblick i gränsområdet mellan allmänmedicin och sjukhusspecialiteten.   Yrkesföreträdaren Svenska distriktsläkarföreningen, DLF, är inne på samma spår och skriver att de är "mycket positiva till grundtanken, att reducera antalet specialiteter något".   Andra föreningar som, trots vissa reservationer, stödjer grundtanken med en uppdelning i bas- och grenspecialiteter är Svenska barnläkarföreningen, Svensk gastroenterologisk förening, Svensk internmedicinsk förening, Svensk specialistförening för allergisjukdomar och Svensk lungmedicinsk förening.   Majoriteten av specialistföreningarna ställer sig dock negativa till den nya strukturen. Flera hävdar att Socialstyrelsens förslag är alldeles för vårdorienterat och främst syftar till att säkra bemanningen av jourlinjerna ute på sjukhusen.   Att enbart strukturera de medicinska specialiteterna utifrån verksamhetens behov skulle äventyra den "odelbara syntesen mellan utbildning, forskning och sjukvård", skriver till exempel Svensk förening för klinisk fysiologi.   Varnar för motsättningar  Svensk reumatologisk förening pekar på att en indelning i bas-, gren- och tilläggsspecialiteter dessutom riskerar att leda till motsättningar inom läkarkåren genom att det uppstår en över- och underklass bland specialiteterna.  Ett annat motargument som nämns i flera remissvar är att Socialstyrelsens indelning är godtycklig och att det inte finns något logiskt mönster som styr vad som ska bli bas- respektive grenspecialitet.  De som är hårdast i sin kritik mot Socialstyrelsen är företrädarna för de specialiteter som enligt förslaget förlorar status som basspecialitet eller som försvinner helt, bland annat reumatologi, kardiologi, urologi, geriatrik, klinisk fysik, barnradiologi och gynekologisk onkologi. Dessa pekar på att den förlängda utbildningstiden kommer att försvåra rekryteringen av nya specialister, försena forskningen samt påverka lönebildningen.   Mer stöd till förslag kring ST  Flera pekar också på att förslaget rimmar illa med intentionen att anpassa den svenska specialistindelningen till övriga EU.   När det gäller de mindre kontroversiella förslagen kring ST-utbildningen får Socialstyrelsen betydligt större stöd. Fem föreningar framhåller dock att en obligatorisk ST-examen, som avfärdades i utredningen, är det bästa sättet att mäta läkarnas kunskaper och färdigheter. Tre föreningar föreslår även att obligatoriska SK-kurser återinförs.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev