Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Läkarna får ofta otillräcklig information­ om vårdhygien

Publicerad: 21 Februari 2007, 09:36

All sjukhuspersonal får normalt information om vilka hygienrutiner som gäller – utom läkarna. Det visar en ny tillsynsrapport som Socialstyrelsen publicerar i dag, onsdagen den 21 februari.


Gunnar Hägglund är ortoped vid Universitetssjukhuset i Lund. Han trivs bra. Men inte någon gång under sina 24 år på sjukhuset har han fått fortbildning om vilka hygienrutiner som gäller på kliniken.

– Inte när jag anställdes heller. Det var ju visserligen några år sedan men inte heller de som anställs här i dag får någon systematisk introduktion om vilka hygienrutiner som gäller, säger han.

Gunnar Hägglund och hans kollegor på ortopeden i Lund är långt ifrån ensamma. Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen får färre än hälften av läkarna inom slutenvården information om vilka vårdhygieniska rutiner som gäller på just deras arbetsplats.

I undersökningen har myndigheten besökt 82 vårdenheter runtom i landet. Både personal och verksamhetsledning har intervjuats om bland annat hygienrutiner, kompetensutveckling och egenkontroll.

Läkarna fick minst information
Inom slutenvården fick nästan all personal, i samband med anställning, någon form av introduktion om enhetens vårdhygienska rutiner. Undantaget var läkarna.

– Om vi vill ha information om vad som gäller får vi aktivt ta reda på det, om det inte handlar om specifika utbrott av vinterkräksjukan eller liknande. Då brukar det komma mer allmän information, säger Gunnar Hägglund.

En anledning är att läkarna inte har samma ständiga tillhörighet till en viss enhet som övrig sjukvårdspersonal. Det tror åtminstone Inger Riesenfeld-Örn, sakkunnig läkare vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet, som ligger bakom rapporten.

– En annan anledning kan vara att läkare och annan personal ofta har skilda forum för information. Läkarna har ofta sina klinikmöten, medan den övriga personalen har sina möten, säger Inger Riesenfeld-Örn.

Enligt henne visar rapporten att läkarna ofta missar viktig information, vilket Gunnar Hägglund håller med om.

– Det händer hela tiden nya saker, vilket kräver kontinuerlig information. All personal borde få det med jämna mellanrum, oavsett om man arbetar som läkare eller inom något annat yrke, säger han.

Inom primärvården fanns brister kring introduktion om enhetens hygienrutiner till både läkare och övrig personal. Men överlag hade läkarna sämre tillgång till fortbildning på området än annan personal.

Vårdhygien väcker känslor
Men det handlar inte bara om tillgång på information. Ämnet vårdhygien väcker också känslor. Främst är det kravet på kortärmat för alla, inklusive läkare, som har debatterats den senaste tiden.

– Jag har inte hört någon annan yrkeskategori inom vården där detta är ett problem eller ens debatteras, säger Inger Riesenfeld-Örn.

– Professor Stephan Rössner har kallat den blå bussarong som har införts i Stockholm för en smurfdräkt. Andra hävdar att det inte är bevisat att kortärmat minskar smittorisken, och så vidare. Men vi anser att det är logiskt att all vårdpersonal följer föreskrifterna, oavsett yrkeskategori.

Men är det bevisat då, att kortärmat minskar antalet vårdrelaterade infektioner?

– Nej, men vi kan på goda grunder anta det. Det är inte bevisat att fallskärm skyddar om man slänger sig ut från ett flygplan heller, som det stod i British Medical Journal för en tid sedan, eftersom det inte har gjorts några studier i ämnet. Kläderna ingår i ett koncept där alla delar är ett sätt att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Och att det fungerar finns det många exempel på, säger Inger Riesenfeld-Örn.

För Gunnar Hägglund är kortärmat dock inget stort problem.

– Läkarrocken är praktisk, men om man vill behålla den är det ju bara att kavla upp ärmarna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev