Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

”Läkarnas oro inför e-journalerna är överdriven”

Publicerad: 20 februari 2014, 04:30

Att ge åtkomst till journalen elektroniskt gör det enklare, men ändrar ingenting i sak, skriver Johan Assarsson, Inera, och Sölve Elmståhl, professor i Lund.


Sedan november 2012 har patienter i Uppsala kunnat läsa sina journaler på nätet genom att logga in med sin e-legitimation. I mitten av mars införs denna tjänst även i Region Skåne, med ett par förändringar.

Patienterna upplever tjänsten positivt. Läkarkåren är tveksam. Den bitvis heta debatt som förs visar en oro för att patienterna ska feltolka journalens innehåll eller att sjukvårdspersonal, för att inte väcka patientens ängslan i onödan, kan börja censurera sig själva och att kvaliteten på vården därmed skulle bli lidande. Vi menar att denna risk är liten. Patienterna har redan i dag rätt att läsa sina journaler, på så sätt är inget nytt. Att ge åtkomst till journalen elektroniskt gör visserligen processen enklare, men förändrar ingenting i sak.

Patientens säkerhet ska stå i centrum och försiktighetsprincipen råda vid alla förändringar i vården. Samtidigt vet vi att en fungerande kommunikation är nyckeln till hela patientrelationen och alltså en förutsättning för god vård. Internationella erfarenheter, framför allt från USA, visar positiva effekter när patienter får elektronisk tillgång till sin vårddokumentation. Många upplever att de är bättre informerade och har en större överblick över vården. Vinsterna är en mer positiv upplevelse av vårdsituationen och ett större förtroende för vårdpersonalen.

Det finns även resultat som tyder på att patienter får en bättre förståelse av vikten av att fullfölja en behandling när till exempel provsvar och värden från undersökningar görs tillgängliga. Erfarenheter från Uppsala visar att journaler sällan feltolkas. Den enkla tillgången till dem verkar inte heller ge upphov till en mängd oroliga frågor – ingen större ökning av antalet samtal till sjukvården har noterats.

I patientmaktsutredningen framförs en grundläggande filosofi: Det är patienten och inte systemet som ska stå i centrum. Enkel tillgång till journalen bidrar till att stärka patienternas delaktighet och inflytande och till att bättre uppfylla deras behov av stöd, råd och information. När patienten har direkt tillgång till sin journal skapas dels en djupare förståelse genom att man kan läsa och fundera i lugn och ro, dels en möjlighet att återkoppla till sin vårdkontakt med relevanta frågor och funderingar. Efter en svår sjukperiod kan en återblick och genomgång av journalanteckningar ge möjlighet till efterbearbetning och förståelse för traumatiska vårdförlopp.

Region Skåne har valt att göra vissa justeringar jämfört med den tjänst som finns i Uppsala. Inga journaler görs tillgängliga retroaktivt, utan de publiceras endast för besök från den 17 mars och framåt. Läkarna kommer alltså redan när de skriver journalerna att vara medvetna om att patienten kan logga in och läsa. Detta lär per automatik leda till att journalerna blir mer stringenta.

Oavsett om patienterna får enkel tillgång till den eller ej är journalen det viktigaste arbetsredskapet för läkare och annan sjukvårdspersonal. För att detta redskap inte ska urholkas eller tappa i effektivitet måste det finnas möjlighet att föra även långsökta resonemang (om till exempel möjliga men mindre sannolika differentialdiagnoser) som eventuellt skulle kunna skapa oro eller rädsla hos patienterna. Man måste också kunna notera känsliga uppgifter om personer i risksituationer eller information från anhöriga, till exempel vid demensutredningar, utan att dessa förs in i den löpande journalen och därmed lämnas ut utan menprövning.

Detta möjliggörs i och med införandet av funktionen ”Tidiga hypoteser/känsliga uppgifter” där sådana uppgifter kan noteras. Patienten har givetvis även rätt att se denna del av sin journal, men då endast på papper och först efter att sedvanlig menprövning har gjorts. På så sätt säkras journalens effektivitet som arbetsredskap samtidigt som patientens integritet och rätt till information tillgodoses.

Enkel tillgång till journalen ställer också krav på att patienterna är medvetna om vad det är de läser och i vilket sammanhang de måste sätta den information de tar del av. Detta kan lämpligen förklaras under det samtal som läkaren har med patienten vid det besök som ligger till grund för journalen. På så sätt minskar risken för missförstånd. I dags­läget kommer inte heller patienten att kunna ta del av provsvar så snart de är tillgängliga, det undanröjer eventuell oro för att patienter ska kunna få obehagliga besked (till exempel en cancerdiagnos) eller misstolka avvikande provsvar utan att först ha fått samtala med sin behandlande läkare.

Journalen är ett arbetsredskap som ska säkra god vård och patientens bästa. Ett bevarande av nuvarande journalsystem främjar varken vårdutveckling eller patientens förståelse och delaktighet. Journal på nätet ställer högre krav på läkarkåren och nya krav på patienten, men om vi använder denna möjlighet rätt kan den utan tvekan bidra till en bättre vård. Det vinner alla på. En välinformerad patient skapar mervärde för alla inblandade parter och gör att patientsamtalet snabbare kommer till pudelns kärna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev