Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Läkemedel mot leukemi kan förbättra strokebehandling

Publicerad: 23 Juni 2008, 08:50

Läkemedelssubstansen imatinib (Glivec) som används vid behandling av leukemi kan även göra att fler får tillgång till trombolysbehandling efter en stroke. Det visar en svensk-amerikansk studie som publiceras i tidskriften Nature Medicine.


Trombolysbehandling med tPA är i dag den mest effektiva behandlingen vid stroke. Men för att kunna ge behandlingen krävs det i dag att behandlingen sker inom tre timmar efter insjuknandet, annars ökar risken för farliga blödningar i hjärnan. Nu har en grupp svenska och amerikanska forskare visat att trombolysbehandlingen går att ge senare än i dag, om den kombineras med läkemedlet imatinib, som normalt används mot leukemi.

Studien, som publiceras i tidskriften Nature Medicine av forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och University of Michigan, är gjord på möss. Den visar att läkemedlet imatinib avsevärt förbättrar resultaten även om tPA används så sent som fem timmar efter att mössen drabbats av stroke.

I artikeln visar forskarna att tPA orsakar ökad risk för blödning i hjärnan genom att substansen reagerar med tillväxtfaktorn PDGF-CC och PDGF-alfareceptorn som PDGF-CC binder till. Interaktionen gör att blodhjärnbarriären blir porös, vilket i sin tur leder till vätskeläckage och blödningar.

Det imatinib gör är att förhindra PDGF-alfareceptorn från att fungera, och på så vis kan tPAs goda effekter bevaras. De blodproppar som täpper till blodkärlen vid en stroke, och som förhindrar att blod når alla delar av hjärnan, kan då effektivt lösas upp med kraftigt minskad risk för allvarliga blödningar.

– Det är tio år sedan som vi identifierade tillväxtfaktorn PDGF-CC. De fynd vi nu presenterar visar på en mekanism i hjärnan där denna tillväxtfaktor har en avgörande betydelse. Det kan innebära en framtida revolution när det gäller strokebehandlingen, vilket är mycket spännande, säger professor Ulf Eriksson, som lett det svenska forskarlaget, i ett pressmeddelande.

Tillsammans med kollegor vid Karolinska universitetssjukhuset, planerar forskarna nu att genomföra kliniska studier på människor.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev