Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Läkemedelsrelaterad sjuklighet kostar

Publicerad: 17 juni 2014, 11:00

Många patienter i Sverige drabbas av läkemedelsrelaterad sjuklighet, vilket leder till stora vårdkostnader. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.


Doktoranden och apotekaren Hanna Gyllensten har gjort en avhandling som kartlägger kostnader för den läkemedelsrelaterade sjukligheten i Sverige. Studien har utgått från expertpaneler bestående av apotekare och läkare inom öppen- och slutenvård, en enkätundersökning med 7 000 slumpmässigt utvalda svenskar och en granskning av patientjournaler hos 5 000 svenskar.

Expertpanelerna uppskattar att mellan 50 och 60 procent av alla patienter som får vård under ett år drabbas av läkemedelsrelaterad sjuklighet, som bland annat biverkningar, förgiftningar och läkemedelsberoende. Den här sjukligheten leder till lidande för patienterna och kostnader på 4 000 till 10 000 kronor per patient och år.

Enligt enkätstudien leder läkemedelsrelaterad sjuklighet till vårdkostnader på 12 miljarder kronor per år, och enligt journalgranskningen ligger siffran på 19 miljarder kronor per år.

– Siffrorna från de olika studierna är svåra att jämföra, då de täcker olika perioder och individer. I enkätstudien fanns en låg rapportering av vård i allmänhet, och sjuka kan ha hindrats från att fylla i enkäten på grund av att de befunnit sig på sjukhus. Det är möjligt att de fångades upp i journalgranskningen i stället. Man kan se det som att de två olika studierna kompletterar varandra, säger Hanna Gyllensten.

Det finns flera faktorer som bidrar till kostnaderna.

– Kostnaderna består till stor del av patienternas vårdkontakter, då patienter som drabbats av läkemedelsrelaterad sjuklighet ofta söker vård vid upprepade tillfällen. Kostnader tillkommer också inom andra vårdenheter, som psykiatrisk vård och sjukgymnaster. Patienterna behöver också ofta ersättande läkemedel, säger Hanna Gyllensten.

Hanna Gyllensten berättar att det även tillkommer kostnader i andra delar av samhället, men som de inte kunnas sätta direkta siffror på i studien. Dessa tillkom bland annat som följd av produktionsbortfall i samband med sjukskrivningar och anhörigvård.

Sjukvården vidtar åtgärder för att minska den läkemedelsrelaterade sjukligheten, bland annat genom att minska fel i vårdsystemet och läkemedelsgenomgångar för de som har mycket läkemedel. Men de åtgärderna tillämpas mest för de äldre som är inlagda på sjukhus, och täcker inte de patienter som befinner sig utanför sjukhusen, som ofta är unga människor.

– De äldre drabbas oftare av läkemedelsrelaterad sjuklighet, men besvären finns även bland unga. Och kostnaden per fall är lika hög för unga som för äldre. De insatser som finns är en bra början, men det behövs även insatser för att nå dem som inte är på sjukhus också, säger Hanna Gyllensten.

Avhandlingen, som har titeln ”Economic impact of drug-related morbidity in Sweden - Estimated using experts' opinion, medical records and self-reports”, är en del av projektet Drug-related morbidity in Sweden, kallat DRUMS-projektet. Projektet startade 2008 vid Nordic School of public health NHV i samarbete med Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Linköpings universitet.

ELSA TORELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev