Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Landsting får rusta för fler än egna patienter

Publicerad: 6 Februari 2014, 06:00

Ett landsting får inte längre prioritera sina egna patienter. Kommer stockholmare med stora vårdbehov till Karlstad ska de tränga undan mindre sjuka värmlänningar.


Förslaget till en patientlag ger landstingen ett nationellt ansvar för den öppna sjukvården och primärvården. Landstingen kan inte längre planera sitt vårdutbud enbart för de egna invånarnas behov, utan måste ha hela landet i åtanke.

Makten ska förskjutas från byråkrater och vårdpersonal till patienterna – det är andemeningen i den nya lagen. Landstingen får finna sig i att den kommunala självstyrelsen inskränks.

Avgörande för deras del blir storleken på olika patientströmmar. Lyckas en offentlig mottagning eller ett privat vårdföretag dra till sig starroperationer från hela landet minskar underlaget för sådana behandlingar i hemlandstingen.

Med tiden kan det leda till en ökad specialisering och en mer jämlik vård, enligt handläggaren Hasse Knutsson på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Det hänger på vilka strategier landstingen väljer. Vänder sig många patienter till ett grannlandsting för att de har bra vårdkvalitet kanske hemlandstinget låter bli att bygga upp en egen organisation för den behandlingen, säger han.

Vårdenheter som vill expandera kanske placerar sig i befolkningstäta gränsområden med bra kommunikationer. Märsta kanske blir ett nytt vårdcentrum i Mellansverige, resonerar handläggaren Olle Olsson på SKL.

Sedan början på 2000-talet har möjligheterna att välja vård över landstingsgränserna blivit större genom överenskommelser och avtal mellan landstingen. Men det har inte lett till några större patientrörelser, enligt SKL. 2004 vände sig sju procent av de starropererade till andra landsting och åtta procent av dem som fick nya knäleder valde bort hemlandstinget.

– Men sedan dess har patienterna blivit mer välinformerade, det kan också var en generationsfråga, säger Hasse Knutsson.

Genom uppbyggnaden av medicinska kvalitetsregister, öppna jämförelser och Vårdguiden 1177 borde patienterna lättare kunna ta reda på var de får den bästa behandlingen. Men fortfarande får de betala resor och uppehälle själva, det ändrar inte den nya patientlagen.

Regeringen har inte satt någon prislapp på den nya lagen. Men det faktum att ett landsting får flera patienter än de egna invånarna inom vissa medicinska områden ska inte dränera ekonomin. Hemlandstinget får betala räkningarna i efterskott till vårdlandstinget.

För patienterna ska det på sikt bli lika enkelt att vända sig till en mottagning i ett landstings regi som till ett privat vårdföretag med offentlig finansiering. Men i dag föreskriver många avtal att ett företag enbart ska serva det egna landstingets invånare och det ändras inte så länge avtalen gäller, enligt Olle Olsson.

Styrelsen för SKL ställde sig i remissbehandlingen bakom att landstingens självstyrelse begränsas inom den öppna specialistvården och primärvården.

– Det här är en väldigt bra reform för att jämna ut skillnader och få landstingen att jobba tillsammans. Invånarna kan bli en hävstång i förändringsarbetet för en jämlik vård, säger Mats Eriksson (M), ordförande i sjukvårdsdelegationen inom SKL.

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev