Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Landsting kan få ansvar för medicintekniska hjälpmedel

Publicerad: 2 juni 2003, 09:14

Landstingen tar mer än gärna över ansvaret för de medicintekniska hjälpmedlen från läkemedelsförmånen. Men både patienter och tillverkare är kritiska. Enligt dem finns bara nackdelar med de "scenarier" Socialstyrelsen utarbetat.


De enskilda landstingen kan få ta över hela ansvaret för de medicintekniska hjälpmedlen, som i dag till stor del finansieras av läkemedelsförmånen.  Det framgår av ett av de tre "scenarier" som tagits fram av Socialstyrelsen, som fått i uppdrag av regeringen att utreda hur finansieringen av dessa hjälpmedel bäst ska utformas i framtiden.         I dag ryms de flesta medicintekniska hjälpmedel inom läkemedelsförmånen. Undantagna är inkontinensmedel, hörapparater och vissa andra hjälpmedel som finansieras av de enskilda landstingen. Förra året uppgick kostnaderna för läkemedelsförmånen till cirka 18,5 miljarder kronor, varav cirka en tiondel var kostnader för medicintekniska hjälpmedel som till exempel diabetessprutor.  Enligt det första scenariot ska ansvaret för alla medicintekniska produkter föras över till respektive landsting. Enligt det andra ska bara "avancerade produkter" föras över till de enskilda landstingen och enligt det tredje scenariot ska landstingen bara ta över stomiprodukter.

Huvudsyftet inte att tjäna pengar  Men både tillverkarna och patienterna anser att oavsett vilket scenario som blir aktuellt, leder förändringen bara till det sämre.  - Det är inte säkert att alla landsting tillhandahåller samma produktmängd. Utbudet minskar, det vet vi erfarenhetsmässigt. Inte heller vet man vilket pris landstingen kommer att ta ut. Patientorganisationerna är väldigt upprörda över det här. Det är helt orimligt att först få pillret via förmånen, men den pryl som behövs för att kunna ta pillret måste patienten sedan få förskriven av en läkare. Så kommer det att bli för exempelvis alla diabetiker, säger Kjell Andersson, vd i Sjukvårdens leverantörsförening.  Men Gunilla Thörnwall, ekonom och ansvarig utredare vid Landstingsförbundet, ser i princip bara fördelar med förslaget. Men det är det första scenariot, med fullt ansvar, landstingen vill ha - inget annat.  - Det känns naturligt att sjukvårdshuvudmännen ansvarar för hela den här biten. Huvudsyftet är inte att spara pengar även om det kommer att bli en positiv bieffekt. Den stora fördelen är att det blir ett tydligt ansvar vilket sannolikt även kommer att resultera i ett klart minskat resursslöseri. Att vi får kompensation av staten utgår vi ifrån, säger Gunilla Thörnwall.  Men kritikerna säger att mångfalden kommer att minska?  

- Det är ingen självklarhet att allt som finns på marknaden alltid ska finansieras med skattemedel. Samhällets resurser är inte obegränsade. Men det är viktigt att patienterna inte kommer i kläm, säger Gunilla Thörnwall.  Ser både risker och möjligheter  Emma Bergmark, utredare på läkemedelsenheten vid Socialstyrelsen, som står bakom de tre scenarierna, är dock inte riktigt så odelat positiv.  - Vi ser både risker och möjligheter. Helt klart finns farhågor att utbudet blir mer begränsat när varje landsting måste göra sina egna upphandlingar. Å andra sidan kan landstingen i så fall ställa krav som de inte har samma möjligheter att göra i dag, exempelvis på kvaliteten, säger hon.   - Visst kan det bli olikheter i kostnader för patienter i olika landsting, men det tror jag inte blir något större problem eftersom sådant alltid kan förhindras genom att skriva in det i lagen, fortsätter Emma Bergmark.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev