Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Landsting kan inte visa var miljoner i bidrag försvunnit

Publicerad: 10 juni 2002, 11:45

Nästan 75 miljoner kronor som staten förra året utbetalade till sjukvårdshuvudmännen isärskilda statsbidrag kan inte redovisas. Landstingens sätt att handskas med pengarna får nu kritik av både Socialstyrelsen och socialdepartementet.


Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Riksförsäkringsverket följa upp hur de särskilda Dagmarmedel - ett slags riktade statsbidrag - som utbetalades till sjukvårdshuvudmännen under 2001 användes. Syftet med uppföljningen är att kartlägga dels vilka patientkategorier som blir föremål för satsningar, dels vilka effekter de satsningarna har fått - samt att, på ett mer övergripande plan, belysa frågan huruvida de särskilda Dagmarmedlen utgör ett ändamålsenligt stöd.

En tredjedel kan inte redovisas  Helt klar ska uppföljningen inte vara förrän den 30 juni 2003. Redan nu har dock Socialstyrelsen offentliggjort en delrapport som visar på stora brister i sjukvårdshuvudmännens hantering av de totalt 235 miljoner som utgick i särskilda Dagmarmedel under 2001.  * En tredjedel av pengarna, drygt 73,5 miljoner kronor, kan huvudmännen inte redovisa över huvud taget.  * Landstingen i Kalmar och i Jönköpings län redovisar inga som helst uppgifter om den ekonomiska fördelningen av sina särskilda Dagmarmedel, totalt 13 miljoner kronor.  * Stockholms läns landsting redovisar knapphändiga uppgifter om 22 projekt som tillsammans omsätter 22,2 miljoner kronor, av erhållna 41 miljoner. Övriga 18,8 miljoner kronor redovisas inte.  * Bland dessa finns bland annat en större post om närmare 10 miljoner kronor som har administrerats av Stockholms läns landstings HSN-stab. Landstinget har trots påstötningar från Socialstyrelsen varken kunnat närmare precisera vad pengarna ska användas till eller vem som ansvarar för dem.  * Trots att själva syftet med de särskilda Dagmarmedlen är att lokala försäkringskassor och sjukvårdshuvudmännen ska samverka för att sänka ohälsotalen, uppger bara en femtedel av projekten sänkta ohälsotal som mål. Flera projekt drivs dessutom av försäkringskassorna själva, utan medverkan från sjukvårdshuvudmännen.  - Det är väldigt otillfredsställande. Framför allt när vi ser på utvecklingen av sjukfrånvaron de senaste åren - det är ytterst uppseendeväckande att det ser ut på det här sättet, säger Bengt Sibbmark, departementsråd vid socialdepartementets socialförsäkringsenhet.  - Jag utgår från att man från departementets sida inleder en diskussion med de landsting där det finns tveksamheter. Delar man ut pengar på det här sättet, med specifika riktlinjer för hur de ska användas, har man någonstans också rätt att förvänta sig att de riktlinjerna följs.  Stor upprördhet i Stockholm  De utpekade landstingen säger sig dock ha full kontroll över sina särskilda Dagmarmedel och förstår inte Socialstyrelsens kritik. Mest upprörd är man i Stockholms läns landsting.  - Vi lägger ner mellan två och fyra miljoner kronor per år på att redovisa vartenda öre till Riksförsäkringsverket, men den rapporten har Socialstyrelsen uppenbarligen inte läst, säger Elisabet Erwall, utredningsledare på HSN-staben vid Stockholms läns landsting.  Men Bo Jordin, primärvårdsråd vid Socialstyrelsen och ansvarig för uppföljningen, avvisar det argumentet som irrelevant.  - Vi vill ha svar på de frågor vi har ställt. Att inte ens kunna uppge vem som ansvarar för pengarna är djupt anmärkningsvärt, säger han.  - Det borde vara ett grundkrav.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev