Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Landsting kritiseras för stöd

Publicerad: 6 februari 2013, 09:16

Landstingens stöd till förlustdrabbade egna vårdcentraler fortsätter att snedvrida konkurrensen, anser vårdföretag.


Ännu efter tre år med ett obligatoriskt vårdval inom primärvården står det illa till med konkurrensneutraliteten mellan offentligt och privat drivna vårdcentraler, enligt vårdföretagare som Dagens ­Medicin har intervjuat.

Framför allt är de kritiska mot att landstingen låter egna enheter gå med förlust år efter år. Detta i stället för att lägga ner olönsamma vårdcentraler, låta patienterna göra nya val och höja ersättningen till övriga. Enligt Konkurrensverket avskriver mer än hälften av landstingen förluster i egen regiverksamhet.

– Många landsting befinner sig fortfarande i en omställningsfas. I och med att det har tillkommit många nya vårdcentraler blir det färre listade per vårdcentral och det tar tid att krympa kostymen, säger Olle Olsson, projektledare för vårdvalsfrågor inom Sveriges Kommuner och Landsting.

Konkurrensverket anser att omställningen som längst ska få ta tre år. Därefter bör vårdcentraler som inte får tillräckligt många listade för att bära sig stängas.

– Många talar om att tre år är rimligt, men det finns ingen exakt vetenskap om någon tidsgräns, säger Olle Olsson.

Såväl landstingen som vård­företagen kan av strategiska skäl vilja hålla sig kvar på en marknad. Landstingen har också ett yttersta ansvar för att befolkningen ska ha tillgång till vård – oavsett om det är lönsamt eller inte att driva en vårdcentral.

Från 2006, när vårdvalen började införas på frivillig väg, och fram till 2011 har antalet landstingsdrivna vårdcentraler minskat med 7 procent, enligt SKL. Under 2012 har nedläggningarna fortsatt.

Landstinget i Värmland har en egen modell för att säkerställa en konkurrensneutralitet inom primär­vården. Under 2010 och 2011 gick de offentliga vårdcentralerna back och stöttades med mer pengar. I efterskott höjdes därför även ersättningen till de privata enheterna, enligt Lars Gohde, chef för beställarenheten i Värmland.

2010 fick de privata dela på 2,6 miljoner kronor extra och 2011 på 8,3 miljoner. Summorna motsvarar deras andel av antalet listade invånare i Värmland.

– Det här är ett sätt att göra villkoren för offentliga och privata vårdcentraler mer likvärdiga, säger Lars Gohde.

För 2012 är prognosen att de landstingsdrivna enheterna inte ska gå back. Kostymen har krympts, tre av landstingets egna vårdcentraler och två privata har lagts ner.

Relaterat material

Lokala kedjor ritar om vårdkartan

Hög tid för landstingen att visa vilka val som finns

Vd:n för Backa Läkarhus ser primärvården med nya ögon

Sensia vill göra hälsa till en helhet

Nova­kliniken ska arbeta smartare

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News