Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Landsting nobbar specialister på vuxenallergier

Publicerad: 19 april 2005, 13:38

Vissa landsting saknar helt vuxenallergologer, visar en ny kartläggning. Landstingen i Gävleborg och Västernorrland har medvetet valt att inte rekrytera allergologer, eftersom de anser att andra specialister klarar patienterna lika bra.


- Fullständigt orimligt, säger Monica Arvidsson, ordförande för Svenska föreningen för allergologi.

Fördelningen av läkare med specialistkompetens i allergologi är mycket ojämn över landet. Av landets cirka 70 kliniskt verksamma specialister i vuxenallergologi finns inte en enda i landsting i exempelvis Gävleborg eller Västernorrland. Som en jämförelse finns 7,5 vuxenallergologtjänster, inklusive en ST-läkartjänst, bara på allergisektionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som är Sverige största allergiklinik.

Det visar en enkätundersökning som Astma- och allergiförbundet har gjort och vars preliminära resultat Dagens Medicin tagit del av.

Enkäten har ställts till samtliga landsting och regioner och innehåller flera frågor om organisation och resurser inom området allergi och överkänslighet.

Enligt Janne Wallgren, ombudsman på Astma- och allergiförbundet, visar enkätsvaren att det på vissa håll i landet finns, som han uttrycker det, "svarta hål" i allergisjukvården.

- Det är stor skillnad vart du bor och vilken tillgång till hur god allergisjukvård du kan få. Bristen på läkare med formell specialistkompetens är ett av de tydligaste tecknen på detta. Vuxenallergologer saknas framför allt i Norrland. Men även på vissa av landets universitetssjukhus är vuxenallergologins ställning mycket svag, säger Janne Wallgren.

Bäst organisation av den specialiserade allergisjukvården, enligt Janne Wallgren, finns i Linköping och i Göte-  borg.

Där har det byggts upp allergicentrum där patienten på en och samma plats inte bara kan möta allergispecialister utan också andra yrkeskategorier som sjukgymnaster, hudläkare och dietister.

Monica Arvidsson, ordförande i Svenska föreningen för allergologi, är kliniskt verksam som vuxenallergolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

För henne kommer inte den ojämna fördelningen av vuxenallergologer som någon överraskning. Tvärtom.

- Allmänt kan man säga att vuxenallergologin framför allt finns representerad i storstadsregionerna. Icke desto mindre är det fullständigt orimligt att ett landsting helt kan sakna specialister för en så vanlig sjukdomsgrupp, säger Monica Arvidsson.  Enligt henne behandlas huvud-  delen av allergikerna på ett bra sätt i primärvården.  - Men det är en mycket stor patientgrupp och de med svårare och mer sammansatt sjukdom måste ha tillgång till specialistkompetens. Om inte sådan finns på plats får man försöka rekrytera eller utbilda, säger Monica Arvidsson.

Till exempel fordras allergologisk kompetens vid utredning och diagnos av svåra fall av födoämnesallergier, överkänslighet mot läkemedel och komplicerad överkänslighet i luftvägarna.

- Här handlar det mycket om att diagnostisera svårighetsgrader av sjukdom. Man kan se det från två håll. Dels att undvika att patienter med livshotande tillstånd blir otillräckligt diagnostiserade, behandlade och informerade, dels att patienter går omkring och tror att de har livshotande allergier fastän de har mildare åkommor, säger Monica Arvidsson.

Enkätundersökningen visar även att tillgången till barn- och ungdomsallergologer är ojämn, om än inte lika tydlig som på vuxensidan. Denna brist anses dock inte lika allvarlig, bland annat på grund av att den pediatriska specialiteten har en relativt stor inriktning mot allergi och överkänslighet.  Beträffande vuxenallergologin är dock inte alla fullt övertygade om nödvändigheten av att ha denna kompetens på plats i varje landsting.

Hans Löwgren är chef för lungkliniken på Sundsvalls sjukhus i Landstinget Västernorrland. Han berättar att man inom landstinget mer eller mindre medvetet har delat upp   allergipatienterna mellan andra specialiteter.

- Enkelt uttryckt tar hudläkarna hand om kontaktallergierna, örondoktorerna om hösnuvan, barnkliniken om barnallergierna och vi på lungkliniken tar hand om astman. För något år sedan försökte vi samordna och ha samarbete över klinikgränserna, men i takt med ökad arbetsbelastning har det runnit ut i sanden, säger Hans Löwgren.

Skulle det uppstå enstaka frågeställningar om en mer komplicerad födoämnesallergi eller överkänslighet mot läkemedel konsulteras Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

- Vi tycker att vi klarar oss på så vis. Sett till hela landstinget kanske det skulle vara en bra idé att samla ihop till en allergologtjänst. Men här viner ju besparingarna, så att önska nya tjänster skulle inte vara så populärt, säger Hans Löwgren.

På Gävle sjukhus har man, enligt chefläkare Lars Pettersson, gjort ett aktivt val att inte rekrytera vuxenallergologer.

- Jag var tidigare verksamhetschef för hudkliniken. Inom den specialiteten har vi inget behov av allergologer. Genesen till eksem och astma är oftast multifaktoriell, och det är sällan som allergi är enda förklaringen till besvär. Organspecialister har större möjlighet att se helheten och alternativa förklaringsmodeller, säger han.

Enligt honom är en välfungerade vårdkedja mellan primärvård - som sköter majoriteten av patienterna med allergiska problem - och organspecialisten väsentlig.

- Allergologens plats i den kedjan är inte helt given. Är man fokuserad enbart på allergologi, finns risken att patienten inte får den mest optimala vården utifrån ett helhetsperspektiv, säger Lars Pettersson.

Han berättar att man på Gävle sjukhus, liksom i Sundsvall, har gjort en uppdelning av allergipatienterna mellan olika kliniker.

Hudkliniken i Gävle har av tradition tagit hand om födoämnesallergierna, där utredningar sköts av några få "intresserade" hudläkare, medan tester av överkänslighet mot läkemedel mer och mer har flyttats över till lungkliniken.   Svåra födoämnesallergier skickas till Falu lasarett i Landstinget Dalarna, som har en välutbyggd verksamhet inom allergologi.

- Min syn är att speciella mottagningar med allergologer är ett storstadsfenomen. Så fungerar inte organisationen på landsbygden eller i skogslänen. Ett av våra stora problem är subspecialiseringen hos våra läkare. För att kunna klara av jourer och närsjukhusvård behöver vi snarare fler allmänmedicinare med bred kompetens än subspecialister, säger Lars Pettersson.

Monica Arvidsson håller med om att organspecialister kan sköta om fall där allergin enbart drabbar enskilda organ. Samtidigt anser hon att Lars Pettersson tycks ha en "föråldrad syn" på allergologi.

I dag betonas, enligt Monica Arvidsson, aspekten av allergier som en systemsjukdom, vilket gör att allergologer med ett brett immunologiskt och inflammatoriskt tankesätt kan sätta sig över organtänkandet. Det är patienter med komplicerade och multifaktoriella tillstånd betjänta av.

- Men kanske söker de sig någon annanstans än till Gävle. Jag har inga siffror som bevisar nyttan med att ha vuxenallergologer, men hade det gjorts undersökningar på kvalitetsindikatorer på allergisjukvård är jag övertygad om att det skulle synas var det finns eller inte finns vuxenallergologer, säger Monica Arvidsson.

I Astma- och allergiförbundets enkätundersökning, som ska presenteras i sin helhet i maj, kommer det enligt Janne Wallgren även att framkomma andra skillnader i allergisjukvården i landet. Till exempel i hur olika landsting satsar på mer förebyggande arbete i primärvården.

- Men vårt intryck är att det skett en utveckling mot att astma alltmer skuffas undan från de ställen som har astmamottagning till förmån för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, säger Janne Wallgren.

- Det är beklagligt inte minst för att astma - till skillnad från KOL - är en sjukdom som faktiskt i hög grad går att behandla.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev