Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Landstingen har vänt sin ekonomi

Publicerad: 14 februari 2006, 14:36

Det har vänt för landstingen och regionerna. För första gången på 13 år hamnar sektorn på plus. Det samlade överskottet för alla sjukvårdshuvudmän 2005 är 4,7 miljarder kronor.


De flesta landsting har efter år av underskott nu börjat få kontroll över ekonomin. Det står klart när boksluten för 2005 är färdigräknade. Tuffare budgetkrav, ökad insikt, omprövningar av rutiner och börsuppgången - förklaringarna är många. Bo Legerius, ekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, anger några fler:

- Löneökningstakten dämpades. Det var ingen stor ökning av personalen heller. Och statsbidragen ökade en hel del under 2005.

Tre landsting höjde skatten förra året: Kronoberg med 41 öre, Västra Götaland med 20 öre och Västerbotten med 80 öre.  Landstinget Västernorrland tillhör dem som har legat risigt till men lyckats vända på siffrorna.

- Vi har tidigare levt i en situation där en försämrad skatteprognos har slagit raka vägen ut i omedelbara besparingsåtgärder. Det är oerhört påfrestande för medarbetare och chefer. Framöver ska vi ha en buffert för oväntade händelser, slår landstingsdirektör Sara Ekström fast.  Landstinget Västernorrland gick med ett överskott på 197 miljoner kronor förra året.

- Allvaret i vår situation blev klart för alla 2003. Sedan dess har vi arbetat intensivt med kostnadsuppföljning och för att få en korrekt och genomarbetad budget, förklarar Sara Ekström.  Endast tre landsting hamnar på minus: Gävleborg, Värmland och Jämtland, men även dessa går bättre än vad höstens prognoser förutspådde. Landstinget i Kalmar län slutade 2004 på minus 147 miljoner och hamnar 2005 på plus 145 miljoner kronor.

- Nu kan vi jobba med att förbättra vår kvalitet, att göra tusen saker bättre i stället för några få. Det finns inga genvägar där, säger landstingsdirektör Alf Jönsson.

Har amorterat 400 miljoner  Örebro läns landsting kallar sitt bokslut historiskt. För andra året i rad lyckas landstinget göra ett bokslut som är bättre än budget.

- Under 2005 har vi amorterat 400 miljoner kronor på vår låneskuld. Vi skriver nu upp våra budgetar med 2,8 procent. När det gäller primärvården så satsar vi nästan det dubbla. Vi räknar också med att klara pensionsåtagandena inför framtiden, säger landstingsdirektör Bo Andersson.

Västra Götaland redovisar ett överskott på nästan 1,2 miljarder kronor och Stockholms läns landsting, det enda landsting som inte är klart med sitt bokslut, hamnar enligt novemberprognosen på omkring 1,4 miljarder kronor i vinst.

Stefan Ackerby, biträdande chefsekonom på SKL, ger ytterligare förklaringar till de positiva boksluten:

- I en del fall handlar det om strukturgrepp eller att man lagt ner akutvården. Det har inneburit besparingar. Sammanslagningen av Huddinge och Karolinska ska ha sparat pengar hävdar landstingsledningen i Stockholms län, säger han och fortsätter:

- Förändringsarbeten är populära och pågår på många håll. Det handlar om att ompröva rutiner, se över tidsbokningen så att man undviker onödiga läkarbesök och sådana småsaker som tillsammans ger effektivare vård. Jönköping är det bästa exemplet.

Fortsatt konsolidering krävs  Bo Legerius konstaterar att det är första gången sedan 1992 som landstingssektorn totalt sett visar ett överskott. Samtidigt har den långa perioden av underskott tärt på landstingens kapital så det behövs flera år av överskott för att konsolidera ekonomin.

- Vi hoppas att den perioden är inledd nu, säger Bo Legerius.   Samtliga landsting budgeterar för överskott 2006.

- Det här har skapat ett bra utgångsläge. Samtidigt så vet jag att kostnaderna ökade snabbare under andra halvåret än under första. Det är å andra sidan lite oroväckande, säger Bo Legerius.

Elinor Torp

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News