Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Landstingens insatser bakom oväntat låg läkemedelsnota

Publicerad: 12 maj 2010, 13:16

Läkemedelskostnaderna kommer att bli över en halv miljard lägre än förväntat under de närmaste åren. Kostnadsökningen ligger på en historiskt låg nivå.


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Så sent som i fjol visade Socialstyrelsens analyser att utgifterna för läkemedel och handelsvaror inom läkemedelsförmånen skulle stiga med 2–3 procent årligen under åren 2010 till 2012. Nu skrivs dessa tal ner till cirka 1 procent. Det framgår av myndighetens rapport Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos, som presenteras i dag, onsdag. Den procentuella skillnaden kan tyckas liten, men räknat i kronor innebär det att kostnaderna för läkemedel till och med år 2012 blir mellan 600 och 700 miljoner kronor lägre än Socialstyrelsen hittills trott. En besparing som i slutändan landar hos staten, som finansierar läkemedelsförmånen.

– Det är historiskt sett en mycket låg kostnadsökning, men inget rekord eftersom kostnaderna till och med minskade något 2004 och 2005. Precis som då beror det främst på patentutgångar. Men en skillnad nu är att landsting och stat arbetar mer strukturerat för att få ner kostnaderna, säger Maarten Sengers, utredare på Socialstyrelsen och ansvarig för rapporten.

Det är främst tre faktorer som förklarar att läkemedelskostnaderna nu väntas öka i lägre takt:

■ Patentutgångarna får större effekt. Detta beror bland annat på att pressen på apoteken att verkligen sälja det billigaste generiska preparatet har ökat. Dessutom förkortats patenttiden för vissa läkemedel i takt med att generikaföretagen oftare vinner patenttvister med originaltillverkarna.
   ■ Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, får större genomslag för sina genomgångar och söker mer aktivt efter produkter som kan vara för dyra i förhållande till den nytta de ger. Detta gäller både nya läkemedel och preparat som finns på marknaden. Ett annat exempel är att TLV, via ett avtal med Lif, branschorganisation för den forskande läkemedelsindustrin, fått ner kostnaden för originalpreparat som säljs vidare trots att patentet gått ut.
   ■ Landstingens ökade åtgärder för att få kontroll över läkemedelskostnaderna. Många sjukvårdshuvudmän har i dag infört decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel. Det innebär att kliniker och vårdcentraler måste hålla sig inom vissa ramar när det gäller läkemedelskostnader.

– Något som förvånat oss är hur pass mycket den ekonomiska nedgången påverkade läkemedelskostnaderna. Behovet av läkemedel är nog i stort sett oberoende av konjunkturen, men det har uppenbarligen funnits mindre rationell förskrivning som landstingen arbetat på att få bort, säger Maarten Sengers.

Om de närmaste årens kostnads-ökningar ligger på historiskt låga nivåer så ser uppgångarna ut att bli mer normala under 2013–2014. Under de åren prognostiserar Socialstyrelsen för kostnadsökningar på mellan 2,5 och 4 procent. Förklaringen är att de besparingar som TLV:s och landstingens åtgärder nu ger då inte har lika stor effekt. Dessutom väntas inte patentutgångarna bli så många.

Färre läkemedel flyttas från förmån till rekvisition

Kostna­derna för rekvisitionsläkemedel, som ligger utanför läkemedelsförmånen, ökar inte lika snabbt som tidigare. I år är prognosen en uppgång med 6 procent och 2011 blir den ännu lägre. Vid mitten av 2000-talet låg ökningstakten på 20 procent. De viktigaste förklaringarna är patentutgångar, samt att färre läkemedel förs från förmånen till rekvisition.

Läs rapporten:

”Läkemedels-försäljningen i Sverige – analys och prognos” (i PDF-format(

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev