Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Landstingsstyrelser får hård kritik för skötsel av ekonomin

Publicerad: 31 mars 2003, 12:06

Flera landstingsstyrelser får skarp kritik från sina revisorer för hur de sköter landstingens ekonomi. I varken Skåne eller Stockholm vill revisorerna bevilja de tidigare styrelserna ansvarsfrihet.


I förra veckan stod det klart att revisorerna i såväl Region Skåne som Stockholms läns landsting inte vill bevilja politikerna i sina tidigare landstingsstyrelser ansvarsfrihet för 2002. Anledningen är de ökande underskotten - enbart förra året uppgick underskottet till drygt 4miljarder kronor i Stockholms läns landsting och 1,7 miljarder i Region Skåne.  - Om politikerna får ansvarsfrihet eller inte är ytterst upp till respektive fullmäktige. Men att revisorerna är så här tydliga i sin kritik är onekligen ett uttryck för att läget betecknas som mycket allvarligt, säger Karin Tengdelius, som arbetar med att utveckla revisionen i kommuner och landsting vid Svenska kommunförbundets sektion för ekonomistyrning.  - Det rör sig om stora och svåra ekonomiska problem, som revisorerna uppenbarligen bedömer har sin grund bland annat i den ekonomiska styrningen. Det här handlar ju inte om några hugskott eller politiska utfall - jag utgår från att revisorerna i både Stockholm och Skåne har gjort mycket seriösa och noggranna granskningar av ekonomin och kommit fram till att måttet är rågat, säger hon.  Ledande politiker kan avsättas  Skulle de båda fullmäktigeförsamlingarna gå på revisorernas linje och neka sina tidigare styrelser ansvarsfrihet, kan de välja att entlediga berörda politiker från sina uppdrag. Trots att det har varit val och vissa styrelseledamöter bytts ut, skulle det ändå kunna innebära att flera ledande politiker avsätts.  - I de fall då man anser att en persons agerande har orsakat ekonomisk skada kan fullmäktige också rikta skadeståndsanspråk mot denna, men det är väldigt ovanligt i sådana här fall. En sådan åtgärd är mer förknippad med ekonomisk brottslighet, säger Karin Tengdelius.  Borgerliga nekas ansvarsfrihet  I Stockholms läns landsting har revisorerna valt att endast förorda nekad ansvarsfrihet för de borgerliga politikerna, eftersom de anses bära det tyngsta ansvaret för det ökande underskottet. I Region Skåne gäller rekommendationen om utebliven ansvarsfrihet däremot hela den tidigare regionstyrelsen.  - Oppositionen har inte lagt fram några avgörande förslag som gör det motiverat att undanta någon från det kollektiva ansvaret, säger Hans-Ingvar Jönsson (c), ordförande för Region Skånes revisorskollegium, till Sydsvenska Dagbladet.  Även på andra håll i landet riktar revisorerna svidande kritik mot landstingens sätt att hantera sin ekonomi. I Västerbottens läns landsting har åtta års budgetunderskott enligt revisorerna urholkat hela verksamheten, och Landstinget i Kalmar län påstås i en färsk rapport sakna effektiva rutiner för verksamhets- och ekonomistyrning. Under de senaste nio åren redovisas där ett underskott på totalt 1miljard kronor.  - I många landsting har revisorerna trappat upp sin kritik gradvis de senaste åren. Läget har ju också successivt försämrats på flera håll, säger Stefan Ackerby, chefekonom vid Landstingsförbundet.  Sjukvården underfinansierad  Ändå andas prognosen för 2003 visst hopp. Fyra landsting har höjt skatterna, vilket ger ökade intäkter, och kostnadsökningen ser ut att vara på väg att bromsas upp.  - Vi ser att flera landsting vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere. I Landstinget Västmanland, som haft den absolut snabbaste kostnadsutvecklingen, lägger man till exempel fram flera skarpa förslag till besparingar och min bild är att så sker även i andra landsting, säger Stefan Ackerby.  Men hur mycket landstingen än sparar, räcker sannolikt inte pengarna, menar han.  - Min bedömning är att hälso- och sjukvården är underfinansierad. Det saknas kort sagt pengar för att klara åtagandet, inte minst som åtagandet växer i takt med att vården kan göra allt mer. Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, skulle behöva ökas från dagens 8,5 till omkring 10 procent, säger han.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev