Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Långsamt blodflöde bakom vanligt smärttillstånd i knän

Publicerad: 22 mars 2006, 11:49

Svenska forskare har konstruerat ett instrument som för första gången gör det möjligt att mäta förändringar av blodflödet inuti benvävnad. I en pilotstudie visar forskarna att nedsatt blodflöde i knäskålen kan vara orsaken till främre knäsmärta.


Främre knäsmärta, eller patellofemoralt smärtsyndrom, är ett av de allra vanligaste muskuloskeletala problemen. Smärtan kan uppkomma vid fysisk aktivitet och hos individer som måste sitta med böjda knän i trånga utrymmen.  

Orsaken bakom främre knäsmärta är inte klarlagd. Men forskare vid Karolinska institutet i Solna och Linköpings universitet tror nu att smärtan uppstår vid dålig syresättning i benvävnaden.  

        –  Vi har konstruerat ett instrument som för första gången gör det möjligt att mäta blodflöden inuti skelettet. Jämfört med friska individer ser vi att patienter med främre knäsmärta får nedsatt blodflöde i knäskålen vid knäböjning, säger sjukgymnasten och forskaren Jan Näslund.

Tidigare har man trott att främre knäsmärta beror på överbelastning, svag knämuskulatur och andra biomekaniska orsaker. Det har också hävdats att de här individerna är mer känsliga för smärta.

        –  Men vi tror nu att orsaken kan vara ischemi, precis som man får kärlkramp när hjärtat får dåligt med syre, fortsätter Jan Näslund.  

Han presenterade de aktuella resultaten i fredags, den 17 mars, i en doktorsavhandling vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet. Arbetet har också utförts tillsammans med forskarkollegor vid institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet.

Blodet fungerar som en discokula

Jan Näslund och hans forskarkollegor har lyckats anpassa en teknik, så kallad fotopletysmografi, som redan används för mätning av blodflödesvolymer i hud och muskelvävnad, till att även fungera i benvävnad.

Principen är att ett instrument som sänder ut ljus av vissa våglängder placeras ovanpå knäet. Ljuset passerar in i knäskålen, patella, och reflekteras tillbaks till instrumentet. Reflektionen varierar beroende på hur de röda blodkropparna rör sig i blodkärlen inuti knäskålen, ungefär som reflektionerna från en disco- kula som snurrar med olika hastigheter.

        –  Genom att studera variationer i den tillbakagående ljussignalen får man en bild av förändringar i blodflödet, säger Jan Näslund.

Forskarna använde tekniken i en pilotstudie för att undersöka blodflödet i knäskålen på 22 patienter med främre knäsmärta och 33 friska kontroller. Studiedeltagarna fick ligga på en brits med knäet böjt i 20 graders vinkel. Knäleden försköts sedan i en passiv rörelse till 90 grader.

        –  Hos patienterna såg vi att rörelsen gav upphov till en märkbar sänkning av blodflödet, något som inte kunde ses i kontrollgruppen. Riktigt vad skillnaden beror på vet vi inte. Möjligtvis kommer något blodkärl i kläm, säger Jan Näslund.

Enligt honom är detta första gången man faktiskt har visat fysiologiska skillnader mellan patienter med främre knäsmärta och friska kontrollpersoner.

        –  Även om vi inte visat en klar koppling mellan blodflöde och smärta förefaller det sannolikt att det finns ett samband däremellan. Samtidigt observerade vi sänkt blodflöde hos några individer även i kontrollgruppen. Dessa tror vi kan ligga i riskzonen för att senare utveckla främre knäsmärta, säger Jan Näslund.

I dag behandlas främre knäsmärta bland annat med olika sjukgymnastiska övningar för att stärka lårmuskulaturen. De positiva resultat man då kan se tror Jan Näslund i själva verket kan bero på att man stimulerar blodflödet i benet.

        –  Om vår teori kan bekräftas skulle man på bättre sätt rikta behandlingen just mot att öka blodflödet, säger han.

Kan användas vid benskörhet

I nuläget fungerar tekniken bara för att mäta blodflödet i knäskålen. Men utveckling pågår för att anpassa tekniken till andra skelettdelar.

        –  Det kan vara av stort intresse att studera blodflödeshastigheter i benvävnad vid andra sjukdomstillstånd som utgör större samhällsproblem, till exempel artros och osteoporos, säger Jan Näslund.

Jon Karlsson är överläkare och professor vid ortopediska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg. Han tycker att de aktuella resultaten är spännande.

        –  Det här är en patientgrupp som vållar oss en hel del bekymmer och vars besvär inte kan fångas på röntgenplåtar. Därför är det tänkbart att blodflödesförändringar kan ge en bättre förklaring. Sådana teorier lades fram redan för ett par decennier sedan, men väckte inte speciellt mycket uppmärksamhet då. Men hypotesen är helt klart värd att studera vidare, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev