Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Larm om att växande kö kan orsaka patienters död

Publicerad: 28 maj 2008, 08:34

Rapporterna om att patienter farit illa, eller riskerat att göra det, på grund av vårdstrejken har varit få. Operationer har ställts in och patienter har fått vänta på vård. Men ännu har inte en enda lex Maria-anmälan gjorts med anknytning till strejken.


Den enda konkreta signal som sjukvården gett till Socialstyrelsen under strejken kommer från Centrallasarettet i Västerås där Ingemar Lönnberg, klinikchef på hjärtmottagningen, larmar om de växande köerna till kranskärlsröntgen.

Under strejken har kön vuxit från 50 till 120 patienter och risken finns att patienter avlider i väntan på undersökning.

Hjärtmottagningen på Centrallasarettet i Västerås har påverkats av strejken sedan den startade den 21 april.

”Det är ologiskt att exempelvis cancervården är undantagen från konflikten på flera sjukhus, men att kranskärlssjuka i Västmanland drabbas hårt av strejken”, skriver Ingemar Lönnberg i sitt brev. Han vill själv inte kommentera det när Dagens Medicin söker honom.

Undantag från strejken

Rolf Jansson, chef för division medicin på Centrallasarettet i Västerås, berättar att medicinkliniken, efter att brevet skickats till Socialstyrelsen, har fått undantag från strejken för att kunna ta emot fler kranskärls­patienter för röntgen.

– Men dessa undantag innebär bara att vi kan ta emot fler akuta fall och en och annan högriskpatient från kön. Det innebär inte att vi kan beta av den växande kön. Det kan komma att dröja till september innan vi kan ta emot dem som väntar. Under tiden finns risk för att hjärtsjuka avlider, säger Rolf Jansson.

Att det inte kommit fler rapporter om patientsäkerhetsrisker under strejken tycker Rolf Jansson är lite konstigt.

– Vi är förvånade över att det ändå har gått så pass bra, hittills. Det är ju en tuff strejk som drabbat många gamla och kroniker. Vi hade väntat oss att de skulle välla in när hemsjukvård och annat också togs ut i strejk. Men så har det inte blivit. Man kan undra om vi har en för omfattande vårdapparat, säger Rolf Jansson.

Han tror att patientsäkerhetseffekterna av uteblivna undersökningar och sena behandlingar kan komma att visa sig senare.

– När patienter får diagnoser om låt säga ett halvår, kanske man upptäcker fall där patienter kunde fått snabbare behandling om det inte hade varit strejk, säger han.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev