Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Lean lever i Värmland och personalen sliter

Publicerad: 11 november 2016, 15:41

Carina Tindemyr Wettergren (till vänster), röntgensjuksköterska i Karlstad, är inte så bländad av leanmetoden som sägs ha kapat köerna på röntgen.

Foto: Fredrik Karlsson/Bildbyrån

Verksamhetschefen lovordar en lean-metod som lett till kortare röntgenköer, men all personal är inte lika entusiastisk.


Lean-metoden, hämtad från bilindustrin, var länge modellen för sjukvården. Den blev dock ingen succé. I dag talas det i stället om värde­baserad och personcentrerad vård som arbetssätt som ska stärka vårdinnehållet för patienten.

Men i Värmland lever lean vidare. Där har en av lean-metoderna, med så kallade förbättringslappar, kaizen, under det senaste året, bidragit till att minska köerna till magnet­kameraundersökning, MR, enligt verksamhetschefen Dan Drobin.

– Tidigare köade 300 patienter mer än tre månader. I dag har vi ett 30-tal som köar i fyra veckor. Jag är övertygad om att metoden med kaizen-lappar har bidragit till resultatet, säger han.

Att arbeta med kaizen innebär att personalen lägger fram de problem som finns i verksamheten, formulerar dem på lappar och kommer med förbättringsförslag som sedan, testas, genomförs och utvärderas i en särskild ordning.

Det är mindre tid per patient nu, och det saknas ofta några händer. – Carina ­Tindemyr Wettergren, röntgen­sjuksköterska i Karlstad

– 75 procent av allt lean-arbete inom sjukvården har misslyckats, enligt studier. Det beror främst på ledarskapets brist på engagemang. Personalens delaktighet och engagemang är A och O för att komma framåt, menar Dan Drobin.

Röntgensjuksköterskan Carina Tindemyr Wettergren med 30 års erfarenhet från röntgen i Karlstad har sett chefer komma och gå, liksom organisationslösningar och arbetssätt. Hon är inte lika imponerad av kaizen-metoden, även om lapparna lyfter upp de problem som finns i patient­flödet. Men det är inte lapparna, eller metoden, som gjort jobbet för att få ner köerna, utan personalens slit, menar hon.

– När man gör snabba förändringar i verksamheten blir det stressigt. Det blev initialt mer ensamarbete och mer stress för att mata på flödet av patienter in och ut till röntgen. Det är mindre tid per patient nu, och det saknas ofta några händer. Men vi har löst det, det har vi gjort. Vi är ju vårdpersonal, säger Carina Tindemyr Wettergren luttrat.

Röntgenverksamheten i Värmland har, som många andra, rekryteringsproblem och det fattas tre röntgensjuksköterskor. Därför saknas det tid att verkligen genomföra förändringar, som inte leder till än mer press, tycker Carina Tindemyr Wettergren.

– Det måste finnas utrymme att diskutera också. Det saknar vi. Vi på golvet sliter hårt. Vi sätter patienterna först. Då blir lapparna med problem lätt liggande, säger hon.

Enligt verksamhetschefen Dan Drobin har drygt 250 förbättringar genom­förts inom MR-verksamheten, bland annat förtydliganden i remiss­rutiner och schemaförändringar.

För Carina Tindemyr Wettergren är det en förändring som sticker ut.

– Numera kan vi öppna en låst dörr till mottagningen via telefonen under jourtid. Vi slipper springa i väg och öppna själva. Det är bra, säger Carina Tindemyr Wettergren.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev