Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Ledande s-politiker avvisar förslag om gräddfilsförbud

Publicerad: 16 juni 2003, 11:58

En av socialdemokraternas ledande landstingspolitiker, Sören Gunnarsson, ifrågasätter ett gräddfilsförbud för privata entreprenörer i sjukvården.


- Det är ett ihåligt resonemang att påstå att man inte kan ha skattefinansierad vård blandad med privatfinansierad vård. För oss här i Örebro har det fungerat bra.  I slutbetänkandet Vårda vården öppnar riksdagsledamot Pär Axel Sahlberg (s) för att landsting ska kunna låta privata entreprenörer driva akutsjukhus utom universitetssjukhus.  Men han villkorar entreprenadskapet med att det företag som tar över ett sjukhus eller en specialistmottagning från ett landsting uteslutande får ge vård till landstingspatienter och därmed förbjuds att sälja vård till försäkringspatienter eller privat betalande.  Landstingsdrivna sjukhus är redan i dag förbjudna att sälja vård, till skillnad från privatdrivna S:t Görans sjukhus i Stockholm och Simrishamns sjukhus i Skåne.  Förbudet motiveras med att patienterna ska ha rätt till "likartade möjligheter till vård" oberoende av om sjukvården drivs av landstinget eller ett företag. Ingen ska kunna köpa sig förbi vårdkön.  Gräddfilsförbudet har hittills varit helt okontroversiellt inom socialdemokratin.   Landstingsförbundets styrelse sade fredagen den 13 juni ja till förslaget och tankegångarna stöds också av socialminister Lars Engqvist (s), se Dagens Medicin nr 6/03.  Flera invändningar mot förbud  Men Sören Gunnarsson - landstingsråd sedan 20 år i Örebro, ledamot i Landstingsförbundets styrelse och ordförande i förbundets förhandlings- och personalberedning - tvekar om ett gräddfilsförbud.  - Jag ser komplikationerna i att reglera detta. Det finns inget som hindrar vårdföretagen att med sin uppfinningsrikedom starta nya bolag vid sidan om för att ta hand om den privat finansierade vården.  Örebro läns landsting har sedan många år ett väl fungerande avtal med Capio-ägda Läkargruppen. Läkargruppen är ett lokalt sjukhus för specialistsjukvård, med operationer och slutenvårdsplatser, som omsätter 100 miljoner kronor och har 90 anställda. Landstinget köper cirka 70 procent av Läkargruppens tjänster, resten av vården erbjuds till privatbetalande kunder eller försäkringspatienter.  Svårt att göra sådan åtskillnad  Läkargruppen startades av en privatläkare och drabbas därför inte av Sahlbergs förslag, eftersom det bara förbjuder blandad finansiering på vårdenheter som har byggts upp av landstingen.  Men Sören Gunnarsson ser inga principiella problem med att privata och offentliga pengar blandas.  - Om landstinget träffar en uppgörelse med Läkargruppen är det vi som i vårt uppdrag reglerar vilken medicinsk bedömning, prioritering, turordning och vilka patientavgifter som gäller. Om Läkargruppen sedan gör uppgörelser med andra om att erbjuda dem vård, så kan ju inte vi ha synpunkter på det. Så har jag resonerat.  Och då ser du inga hinder mot en blandad finansiering?

- Nej. Jag tror att det är svårt att i praktiken göra en sådan åtskillnad; att det enbart är pengarnas härkomst som avgör om vård ska kunna erbjudas. Det viktiga måste vara hur uppgörelserna ser ut och hur verksamheten är organiserad.  I den akuta vården ser Sören Gunnarsson större problem med att erbjuda privatbetald vård vid sidan av den offentligt betalda, men inte när det gäller den planerade specialistvården.  Finns inte risken att det uppstår gräddfiler i vården, så att patienter köper sig förbi vårdkön?  - Nej, gör vi upp om att Läkargruppen ska göra tusen starroperationer åt landstinget, så kan jag inte se det som någon undanträngningseffekt jämfört med om man bara hade gjort det i landstingsregi.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev