Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Listig bakterie triggar immuncell mot cancer

Publicerad: 2 november 2005, 11:59

Listeriabakterier kan erbjuda oväntad hjälp i kampen mot bröstcancer. Det rapporterar amerikanska forskare som har gjort lyckade djurförsök med ett cancervaccin.


Med cancervaccinet har forskarna från University of Pennsylvania i USA lyckats bota möss med bröstcancer. Cancervaccin är en typ av behandling som får det egna immunförsvaret att attackera tumörerna, och forskarna beskriver nu sin metod i Journal of Immunology 2005;175:3663-3673.

Forskarna förändrade arvsmassan hos listeria-bakterier, så att de började tillverka ett protein, HER-2/  neu, som uttrycks i ökad mängd i mellan 20 och 40 procent av alla brösttumörer. Hos cancerpatienterna vänjer sig immunförsvaret vid det så kallade tumörantigenet   HER-2/neu och attackerar inte tumörcellerna.

Tar sig ut i cellens inre  Pennsylvaniaforskarnas tanke var att sätta fart på mössens immunceller så att de skulle reagera på tumörantigenet.   Det är här som listeria-bakterierna kommer in. Bakterier är bra på att trigga immunförsvarets celler, till exempel makrofager, dendritiska celler och T-celler.

Listeria har en speciell livsstil, som gör dem speciellt lämpliga som bärare av antigenet. När andra bakterier slukas av immunförsvarets celler kapslas de in i en blåsa, vakuol, och proteinerna bryts ned. Men listeria har utvecklat en teknik att ta sig ut ur vakuolen, och överleva inne i cellen. Där kan bakterien i lugn och ro föröka sig och producera sina proteiner - i detta fall HER-2/neu.

T-celler på jakt efter proteinet  Pennsylvaniaforskarnas teori var att när proteinet sedan exponeras på immuncellens yta reagerar mördar-T-celler mycket aggressivt mot det. Därefter går T-cellerna på jakt efter tumörceller som uttrycker proteinet.

Och hypotesen tycks stämma. Mössen som fick de genförändrade bakterierna följdes i 100 dagar.

- Tumörerna slutade antingen att växa eller försvann helt, säger forskargruppens ledare Yvonne Paterson till nyhetstjänsten Eurek Alert.

Hon och hennes kollegor ser nu fram emot att testa metoden på kvinnor med bröstcancer.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev