Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

LIten chans att välja hyrläkare själv

Publicerad: 14 september 2007, 09:09

Ringa till HSAN, göra en tydlig kravspecifikation, styra upp introduktionen – det är inte många verktyg som en verksamhetschef har för att se till att den läkare eller sjuksköterska som hyrs in verkligen blir den bästa för verksamheten.


Det är kris – personalen räcker inte till och en stafettläkare måste hyras in. Men vem? För den enskilda verksamhetschefen är handlingsutrymmet inte så stort. Landstingen sluter avtal med bemanningsföretagen och cheferna blir till stor del beroende av att företagen anstränger sig för att skicka rätt person.

Problemet är också att det många gånger inte finns tillräckligt med tid för introduktion av den hyrläkare som bemanningsföretaget sänder ut, anser verksamhetschefer och personalansvariga på olika platser i landet som Dagens Medicin har talat med.

Ingela Heimann, psykiater och verksamhetschef på Kungälvs sjukhus, är i grunden kritisk till hela systemet med inhyrd personal.

– Hyrdoktorer blir inte en del av teamet, de deltar inte i den kliniska verksamheten, inte i möten. De är inte med i hela behandlingsprocessen. De betar av ett antal patienter och försvinner sedan, säger Ingela Heimann.

För att få hela bilden av en föreslagen stafettläkare försöker Ingela Heimann kontakta Socialstyrelsen i förväg. Det är också viktigt att varna för en läkare som misskött sin uppgift.

– I sådana fall säger vi till i regionen att den här läkaren inte passade hos oss och att det kan vara en risk att ta in honom eller henne, säger Ingela Heimann.

Avtalen med bemanningsföretagen sluts i vederbörlig ordning av respektive landsting efter offentlig upphandling. Antalet bemanningsföretag som ett landsting knyter till sig varierar, beroende på behov och företagens profil.

Verksamhetscheferna har ett visst handlingsutrymme i inhyrningsprocessen, men det begränsas av budgetramar och ledningsbeslut.

Så här går det till exempel till vid Landstinget Västmanlands vårdcentraler och närsjukhus.

- Som underlag inför upphandlingen från bemanningsföretagen görs en kravspecifikation. Gruppen som utformar specifikationen består av representanter för verksamheterna, landstingets upphandlingsenhet samt controllern vid division närsjukvård.

- De bemanningsföretag som landstinget har ett så kallat avropsavtal med inbjuds till upphandlingen.

- Verksamhetscheferna har ett handlingsutrymme, men måste hålla sig inom budgeterade ramar. Nummer ett är alltid att försöka lösa personalbristen internt på eget sätt.

- När det inte går, söker verksamhetschefen dispens hos divisionchefen, som beviljar eller avslår inhyrning av läkare eller annan personal.

- Om svaret är positivt går verksamhetschefen ut med en förfrågan till bemanningsföretagen. I den listas mer detaljerat vilken tjänst det gäller, vilken tid som avses, speciella krav som ställs och önskemål om till exempel hyrläkare som tidigare har visat sig fungera bra på vårdcentralen. Verksamhetschefen anger också när hon eller han senast måste ha svar på förfrågan. Det är viktigt att vara ute i god tid.

- Verksamhetschefen väljer sedan den som bäst stämmer med förfrågan. Priset är viktigt att ta hänsyn till, men också kontinuiteten, det vill säga att få en stafettläkare man redan känner eller någon som kan stanna hela den tid det handlar om.

Verksamhetschefen kan säga nej till förslag som kommer, om det gäller läkare som tidigare inte har samarbetat eller som fungerat dåligt.

Att först försöka klara bemanningen med intern personal är alltså den vanligaste utgångspunkten vid läkarbrist. Med hänsyn till kontinuiteten för patienterna, patientsäkerheten och kännedom om miljön och lokala rutiner är det självklart att egen personal är bäst, menar Rune Lejon, personaldirektör vid Landstinget Halland.

– Men även om vi har en bättre bemanningssituation än andra, kan det ändå uppstå luckor och vi står där utan alternativ, tillägger han.

Kontakten med bemannings­företagen är viktig. Handläggaren har en nyckelroll. Goda relationer mellan företagen och beställarna underlättar processen och hjälper också stafettläkarna att hamna rätt. En del bemanningsföretag besöker verksamheterna ute bland beställarna för att se vilken arbetsplats och vilket boende deras hyrläkare kommer till.

– För att komma till oss måste de vara mycket breda, vi har både akutsjukvården och ambulansverksamhet här i glesbygden, säger Birger Joutsen, verksamhetschef vid Pajala vårdcentral.

Han betonar hur viktigt det är att få samma läkare som återvänder eller kan stanna under längre perioder.

– Man ska inte godta att de skickar flera läkare som ska täcka upp en kort period eller sådana som inte tar sitt ansvar, säger Birger Joutsen.

För att undvika att få läkare som inte håller måttet, ber Birger Joutsen om referenser på den föreslagna läkaren så att han kan kolla med tidigare arbetsgivare.

Systemet med inhyrd personal kostar för landstingen. Men det är kostnader som kan uppvägas av tidsbesparingen, påpekar till exempel Rune Lejon.

– För den som kommer från ett bemanningsföretag har man inte kostnader för utbildning, möten och annat som organisationen kräver. Den personen kan jobba största delen av sin tid oc h det höjer produktiviteten.

Marie Alrutz

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News