Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Liten ersättning till dråpåtalad läkare

Publicerad: 23 april 2014, 13:48

Nu har JK fastställt skadeståndet till den läkare som friades i det så kallade Astrid Lindgren-fallet 2011.


Narkosläkaren Viveka Lindén som åtalades misstänkt för dråp på ett spädbarn men som friades får 20 000 kronor av staten. Det har justitiekanslern, JK, beslutat i dag.

– En örfil. En riktig örfil från staten, säger Kjell-Olof Feldt som tillsammans med hustrun Birgitta von Otter har skrivit en bok om det uppmärksammade fallet.

Lindén var frihetsberövad som anhållen och häktad under den 2 till 9 mars 2009. Hon hade begärt ersättning på 2 985 000 kronor, dels på grund av förlorad arbetsinkomst, dels för personskada i form av psykiskt lidande.

JK väljer dock att betala ut ett betydligt lägre belopp. JK anser inte att den uppmärksamhet som frihetsberövandet ledde till i medierna motiverar någon höjning av lidandeersättningen, utan Lindén ersätts enligt praxis.

Hon ersätts inte alls för förlorad arbetsinkomst, eftersom det inte framgår av läkarens ansökan om hon förlorade någon inkomst under de dagar som hon satt frihetsberövad.

Att hon blev omplacerad av arbetsgivaren, och att hon förlorade sitt uppdrag i den regionala etikprövningskomittén, hade med brottsmisstanken som sådan att göra och då ger lagen inte utrymme för någon ersättning, enligt beslutet.

– Det spelar ingen roll att hon blev av med sina arbetsuppgifter, att hon tvingades flytta, att hon fick lämna sin forskning, säger Kjell-Olof Feldt.

JK riktar vidare kritik mot polis och åklagare för brister i förundersökningen mot Viveka Lindén, men finner inte att det finns underlag för att ingripa med disciplinära eller straffrättsliga åtgärder mot någon enskild.

”När det gäller anmälan mot Rättsmedicinalverket och anställda där saknar justitiekanslern den särskilda kompetens som krävs för att kunna uttala sig om huruvida ärendet där har hanterats i enlighet med rättsmedicinsk vetenskap och beprövad metod”, skriver JK men tilllägger att både utredningen och tingrättens dom innefattar kritik mot myndigheten.

JK avslutar med några reflektioner kring att företrädare för rättsväsendet bemötte narkosläkaren olämpligt.

”Ett empatiskt förhållningssätt, personlig integritet, gott omdöme, förmåga att hålla sig opartisk samt avsaknad av prestige är exempel på egenskaper som har betydelse för hur en myndighetsperson uppfattas”, skriver JK och konstaterar att den som har makten alltid har ett ansvar för att alltid försöka skapa ett förtroende hos den som utsätts för maktutövning.

Läkarförbundets andre vice ordförande Ove Andersson får höra av JK:s beslut av Dagens Medicin. Eftersom han inte har hunnit sätta sig in i det, konstaterar han att han har svårt att bedöma delen som rör ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Däremot kallar han ersättningen för narkosläkarens lidande under den långa tid som förflöt mellan gripande och friande för ”oskäligt låg”.

– Det låter inte rimligt utifrån det personliga lidande hon har blivit utsatt för. Är det så här samhället värderar ett ingripande på den personliga arenan, då blir jag bekymrad, säger Ove Andersson.

Läs JK:s beslut efter utredning om rättsväsendets agerande

Läs JK:s beslut om skadestånd

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev