Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Löfte från socialministern om större resurser till vården

Publicerad: 2 december 2003, 14:37

Socialminister Lars Engqvist (s) lovar att sjukvården ska få mer pengar 2005 och 2006. Det kan exempelvis ske genom att staten sänker skatterna så att landstingen får utrymme att höja. Engqvist öppnar också för ett höjt högkostnadsskydd.


Regeringen har redan utfäst sig att lika mycket pengar som nu går till nationella handlingsplanen för utvecklingen av sjukvården - 4 miljarder kronor - och till förbättrad tillgänglighet - 1,25 miljarder kronor - ska fortsätta att betalas ut under 2005 och 2006. Däremot är det inte sagt att de pengarna ska användas på samma sätt som hittills.  - Vi vill nu förhandla med landstingen och kommunerna om hur de pengarna ska användas. Vi vill använda det utrymmet till att styra utvecklingen. Den rätten tar vi oss, säger Lars Engqvist.  Socialministern har länge talat om att sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten på sikt bör uppgå till 10 procent, utan att han har preciserat när och hur det ska ske.  Nu förklarar Lars Engqvist att regeringen kommer att ta upp frågan om sjukvårdens långsiktiga finansiering inför nästa budgetproposition.  Kommer det alltså mer pengar än de redan utlovade?  - Ja. Under alla omständigheter måste vi försäkra oss om att sjukvården får förbättrade resurser under 2005 och 2006. Den nuvarande finansieringen räcker ju inte för de långsiktiga kraven.  Han funderar över olika tekniska modeller för att lösa tillskotten.  - Man kan tänka sig att man tillåter landstingen att ta ut högre skatt mot att staten sänker skatt på andra områden. Eller att staten skjuter till mer resurser.  Finns det anledning att också se över högkostnadsskyddet?  - Ja. I det sammanhanget, i diskussionen inför 2005 och 2006 om den långsiktiga finansieringen, kan man också diskutera högkostnadsskyddet. Det ska inte göras som en lösning på landstingens akuta ekonomiska problem.  Högkostnadsskyddet i sjukvården har legat på 900 kronor sedan 1997 och högkostnadsskyddet för läkemedel har legat på 1 800 kronor sedan 1999.  - Vi kan ju inte låsa högkostnadsskyddet till ett visst antal kronor. Någon gång måste vi ändra det.  Lars Isaksson (s), ordförande i Landstingsförbundet, har väckt tanken att införa en viss avgift även ovanför taket. Men det avvisar socialministern.  - En sådan avgift får sjukvårdspolitiskt negativa konsekvenser. Det drabbar kronikerna.  Egentligen vill Lars Engqvist tona ned löftena om nya tillskott till sjukvården 2005 och 2006, eftersom det kan ge "fel signaler".  - Jag tror att det är nödvändigt för i stort sett alla landsting att se över sin organisation. Det här som beskrivs som nedskärningar - beroende på tillfälligt kärv ekonomi - är strukturella förändringar som jag tror att man måste göra.  En fjärdedel av akutsjukhusen i Sverige hotas av att avvecklas som akutsjukhus - är det bra?  - I huvudsak tror jag det. I dag utnyttjar vi dåligt sjukhusens resurser, eftersom vi har för många sjukhus som ägnar sig åt allt. Det är inte möjligt att kunna erbjuda riktigt bra behandlingar vid mycket allvarliga sjukdomsfall om vi har så många kompletta akutmottagningar som vi har i dag. Därför blir diskussionen lite hopplös när man förväntar sig att det ska finnas så många kompletta akutsjukhus just i Stockholmsområdet.  Socialministern "beklagar" att s-v-mp-ledningen i Stockholms läns landsting backade från sina planer på att avveckla akutsjukhusen i Norrtälje och Södertälje.  - Jag tycker det hade varit bättre om de fattat ett beslut så hade organisationen varit klar. Men jag kan begripa att det handlar om att få majoritet också.  Han stöder även planerna på att slå samman Karolinska sjukhuset och Huddinge universitetssjukhus.  - Jag tycker att det är klokt.  .....................................................  "Allt exploderade ju efter mordet  på Anna Lindh"  Psykkris-debatten under hösten var Lars Engqvists värsta tid sedan han tillträdde som socialminister 1998.  - Ja, det var mycket tufft, säger han.  Vansinnesfärden i Gamla stan, järnspettsmannen i Åkeshov, dagismordet i Arvika och knivmordet på utrikesminister Anna Lindh ställde den psykiatriska vården högst på den politiska dagordningen.  Plötsligt brydde sig alla om och ifrågasatte den psykiatriska vårdens organisation och resurser.  Media jagade socialministern och ropen på hans avgång skallade över riket.  - I det läget var det en otroligt svår balansgång att bekräfta att vi har problem, utan att dras med i moralpaniken, säger han i en intervju med Dagens Medicin.  I svaren på några riksdagsfrågor i juni avfärdade socialministern kritik mot psykvården. Han svarade att psykfrågorna prioriterats i den nationella handlingsplanen och att regeringen lagt en proposition som ger landsting och kommuner möjlighet att samverka om psykfrågor. I övrigt avsåg han inte att vidta några ytterligare åtgärder.  Då lät det som om du var ganska nöjd med situationen?  - Ja, men då glömmer du en sak. Att vi hade bett Socialstyrelsen att gå igenom händelserna runt Åkeshov och Gamla stan. Vi funderade väldigt mycket kring vad vi skulle göra när den utredningen var klar. Så vi hade en tanke redan i våras.  En tanke som du inte avslöjade?  - Ja, alltså - vi hade inte bestämt oss. Men vi hade en tanke om att kunna rigga en organisation med en form av nationell samordnare, i stil med det vi har prövat kring narkotikapolitiken.  Men hade det blivit samma genomgripande direktiv utan mordet på Anna Lindh?  - Det är svårt att säga. Allt exploderade ju efter mordet på Anna Lindh.  Tvingas inte psykiatrisamordnaren Anders Milton göra det jobb du som socialminister borde ha gjort för länge sedan?  - Hade vi vetat exakt vad som måste göras hade vi inte tillsatt honom. Ta det här med det akuta mottagandet av människor som har dubbeldiagnos, de som både är missbrukare och psykiskt sjuka. Hur ska man förhindra att de bollas mellan psykvården, missbruksvården och polisen? Vilken typ av akuta mottagningar behövs? Vilken personal behövs? Och vad skulle det kosta? Det är ett exempel på utredningsuppdrag, där vi hoppas att Milton mycket snabbt ska komma med förslag.  Varför blev det just Anders Milton?  - Vi kom snabbt in på att det inte skulle vara någon politiker, utan någon som kan sjukvården. Å andra sidan skulle det inte vara någon inom psykiatrin, eftersom vi vet att det under årtionden funnits stora motsättningar mellan de olika inriktningarna. Därför sökte vi en bra läkare, som är duktig organisatör och kan tala med alla. Då slog det oss att Milton har de kvalitéerna.  Hur har din egen säkerhetssituation förändrats efter mordet på Anna Lindh?  - Ganska mycket tyvärr. Vilket innebär att jag inte får åka kollektivt och att jag måste redovisa exakt hur jag rör mig. Jag hoppas att så snart som möjligt få återgå till den vanliga ordningen med att läsa min morgontidning på tåget till och från Strängnäs.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev