Lokal läkemedelsbudget blir 80 miljoner billigare

En mängd landsting har under senare år infört system som innebär att enskilda vårdcentraler ansvarar för sina läkemedelskostnader. Hittills har det saknats utvärderingar av hur de decentraliserade läkemedelsbudgetarna har påverkat medicinkostnaderna.

Men i en ny studie har Hans Ekman, läkemedelschef i Västra Götalandsregionen, jämfört kostnaderna för läkemedel i sin region med de två övriga stora sjukvårdshuvudmännen - Stockholms läns landsting och Region Skåne. Dessutom har han undersökt hur Västra Götaland står sig i jämförelse med genomsnittet i riket.  - De landsting som har jobbat med decentralisering har fått lägre kostnader, säger Hans Ekman.

Västra Götaland var tidigt ute med att börja decentralisera kostnadsansvaret och sedan år 2003 är läkemedelskostnaden helt integrerad i det totala kostnadsansvaret på de enskilda vårdcentralerna.  - Det gör att våra läkare är mer intresserade av att undvika slöseri idag än vad de var före år 2003, säger Hans Ekman.

"Sparar 80 miljoner per år"  Västra Götalandsregionen hade en läkemedelskostnad på 4,1 miljarder kronor under perioden augusti 2005 till juli 2006. Kostnadsökningen för läkemedel är 3 procent årligen, motsvarande 120 miljoner kronor. Genomsnittet för övriga riket är 5 procent.

- Om vi hade ökat som övriga riket hade vi ökat med 200 miljoner kronor per år. Det innebär att vi har en kostnad som är 80 miljoner kronor lägre per år, säger Hans Ekman.

Om kostnaden för alla landsting och regioner hade följt utvecklingen i Västra Götaland hade utslaget för läkemedelsnotan för riket totalt hamnat nästan 500 miljoner kronor under det faktiskt utfallet, enligt Hans Ekman.  - Men det är svårt att räkna så eftersom skillnaderna i kostnadsutveckling är så stora mellan olika regioner.

Thomas Bergelin är vårdcentralschef för primärvården i Vara i Skaraborg. Han tycker att det är självklart att ansvaret för läkemedelskostnaderna ska ligga på den enskilda vårdcentralen.  - Annars kan man ju slösa hur mycket som helst med offentliga medel, säger Thomas Bergelin.

Han har flera förklaringar till hur hans vårdcentral har lyckats att pressa läkemedelskostnaderna under flera års tid:  - Vi pratar väldigt mycket om läkemedel och jämför med hur vi ligger till jämfört med andra. Man kan tro att man vet hur man ligger till, men har man ingen statistik att titta på har man egentligen ingen aning.

Jämför med andra vårdcentraler  Minst två gånger i månaden har läkargruppen möten med läkemedelskonsulenter som berättar om nya preparat. Läkarna får regelbunden information från apoteken om hur gruppens förskrivning ser ut för att upptäcka det som sticker ut.

Dessutom får vårdcentralen siffror från läkemedelskommittén för att jämföra hur den egna läkargruppens förskrivning ligger till i jämförelse med andra vårdcentralers.

- Vi tittar också på hur vi skriver recept och i vilken omfattning vi använder provförpackningar. Det kasseras enorma mängder tabletter på grund av att man skriver ut stora mängder från början, och så kanske det visar sig att patienten inte tål läkemedlet, säger Thomas Bergelin.

Han tycker att alla vårdcentraler borde kunna få ner sina kostnader för läkemedel väsentligt.  - Det är egentligen inte svårt alls. Vi har ju en lista över rekommenderade läkemedel som läkemedelskommittén har gjort. Om man bara följer den är det inga problem. Jag tror att det är där som en del läkare brister, att de kör på lite som de alltid har gjort.

Enligt Hans Ekman återstår att följa upp hur det decentraliserade budgetansvaret har påverkat vårdens kvalitet. Risken finns att besparingsivern går för långt och att läkarna därför börjar undermedicinera.

Fotnot: Som Dagens Medicin berättade  i nr 34/06 håller Västra Götalandsregionen också på att införa decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel bland privata vårdgivare.