Lokala kedjor ritar om vårdkartan

Backa Läkarhus i Västra Götaland, Sensia hälsovård i Norrland och Småland och Novakliniken i Skåne tillhör de senaste årens snabbväxare inom primärvården.

– Sedan vårdvalet infördes här i oktober 2009 har vi startat sju nya vårdcentraler. Nu överväger vi att expandera även utanför regionen, säger Maj Ahlqvist, vd i Backa Läkarhus­gruppen.

Tre år har gått sedan regionerna och landstingen blev tvungna att säga ja till etablering av alla vårdcentraler som uppfyller de krav som ställs. Vård­valet och etableringsfriheten innebar ett stort språng för utbyggnaden av primärvården. Cirka 190 vårdcentraler har tillkommit i hela landet, den absoluta majoriteten med privata ägare.

Därefter skulle det inte hända så mycket mer, trodde många bedömare. Men vid sidan av stor­affären där Capio köpt upp Carema sjukvård har runt 15 lokala vård­kedjor tagit en allt större plats i primärvården. Det uppger ansvariga på landstingens vårdvalsenheter i intervjuer med Dagens Medicin. Utan någon större uppmärksamhet startar lokalkedjorna nya vårdcentraler och köper upp redan existerande från småföretag och storbolag.

I december 2012 fanns det i hela landet cirka 480 privat drivna vårdcentraler, vilket är något färre än i Konkurrensverkets rapport om läget hösten 2011. Men skillnaden är liten och beror sannolikt på hur man räknar. För Västra Götalandsregionens del, till exempel, redovisades antalet godkända vårdgivare hos Konkurrensverket medan vi har samlat ­uppgifter om antalet verksamma enheter.

Andelen privata vårdcentraler är ungefär densamma som för ett år sedan, drygt 40 procent. Variationen är fortsatt stor: Inom Örebro läns landsting finns endast 12 procent privata enheter och inom Stockholm hela 65 procent.

I debatten om primärvårdens utveckling hävdas ofta att det efter vårdvalets införande är närapå omöjligt för vårdgivare att komma in på marknaden och starta nytt. Svenska folket har listat sig och av tradition byter få personer doktor även om man är ­missnöjd, visar tidigare forskning.

Enligt revisionsbyrån Grant ­Thorntons analys av hela vård- och omsorgsmarknaden minskade tillväxttakten och marginalerna i primärvården under 2011. Den kraftiga uppgången 2010 berodde främst på att många nya vårdcentraler etablerades. Men de nya privata enheterna har färre listade patienter än de gamla och konkurrensen har hårdnat, enligt revisionsbyrån. Några lysande tider spås inte för primärvården.

Hans Dahlgren, affärsutvecklingschef inom Praktikertjänst, håller inte med om den slutsatsen.

– Nej, så länge som det finns offentligt drivna vårdcentraler kvar finns det utrymme för expansion för den privata vården. Det är fri etableringsrätt och bara att köra när förutsättningarna är de rätta, säger han.

Han jämför med den norska fastläkarreformen, som det svenska vårdvalet påminner om. I Norge tog det fyra år innan 98 procent av mottagningarna var privata.

– Det går alldeles utmärkt att starta vårdcentraler. I vissa landsting, som Gävleborg och Värmland, får man också del av de patienter som är passivt listade, säger Hans Dahlgren.

Kruxet är att ha tillräckligt många bra läkare och att en vårdcentral inte blir för stor och administrativt tungrodd, gränsen går normalt vid 5 000–6 000 listade.

– Olika bolag har olika strategier. Men det är klart att läkare i första hand vill vara delägare. Småföretagen dominerar fortfarande, även om man mest hör talas om de stora vårdbolagen, säger han.

Fotnot: Konkurrensverkets rapport heter ”Val av vårdcentral. Förutsättningar för kvalitetskonkurrens i vårdvalsystem” Rapport 2012:12. Grant Thorntons rapport heter ”Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv”, november 2012.

VIVIANNE SPRENGEL