Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Lovande metod vid hjärtstopp måste utredas mer

Publicerad: 15 februari 2006, 08:02

En lovande metod som kan få klinisk betydelse, även om forskarna i dag vet alldeles för lite om eventuella positiva effekter. Det visar en rapport från SBU Alert som publiceras idag, onsdag den 15 februari.


Runt 10 000 svenskar drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp. Endast 4procent överlever. Och bara efter snabb hjärt-lungräddning och intensivvård på sjukhus.  

En metod för att minska de skador som hjärtstoppet kan orsaka, framför allt på hjärnan, är att sänka patientens kroppstemperatur till 32-34 grader.

Behandlingen har visat positiva resultat och verkar lovande, men det vetenskapliga underlaget är på tok för dåligt för att det ska gå att uttala sig mer säkert om och i så fall hur effektiv metoden är. Det konstaterar SBU Alert i en rapport som publiceras i dag, onsdag, efter att ha granskat den befintliga litteraturen.

SBU Alert är den enhet inom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som snabbt utvärderar kostnader, nytta och risker med nya medicinska behandlingsmetoder.    

- Som det är i dag vet vi alldeles för lite även om vi naturligtvis hoppas och tror att metoden kan begränsa de skador som ett plötsligt hjärtstopp ofta resulterar i, säger Björn Biber, professor och överläkare vid anestesiologi och intensivvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Han har också varit sakkunnig i den grupp som står bakom rapporten.

Har särskilt tittat på två studier  SBU Alert har särskilt studerat två randomiserade kliniska studier.

Den ena studien, som bedömdes ha ett "högt bevisvärde", visade att nedkylning, inducerad hypotermi, förbättrade både överlevnad och neurologisk funktion. Bland de 137 patienter som kyldes ner dog 41 procent jämfört med 55 procent i kontrollgruppen, som bestod av 138 patienter. Motsvarande siffror för "ett gynnsamt neurologiskt resultat" var 55 procent jämfört med 39 procent.

- Ett problem med denna studie är att de bara följde patienterna i upp till ett halvår efter insjuknandet. Man vet alltså inte hur långtidseffekterna är, om de positiva resultaten kvarstår, säger Anders Waldenström, professor och överläkare vid hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och sakkunnig.

Den andra studien, som hade ett "lågt bevisvärde", visade att nedkylning gjorde att patienterna kunde skrivas ut till en lägre vårdnivå än patienterna i kontrollgruppen.  Pilotstudie startad i Skåne

I Skåne kylbehandlas patienter med hjärtstopp sedan några år tillbaka. Där är erfarenheterna så goda att ambulanssjuksköterskan Jonas Trobäck Nilsson och hans kollegor vid ambulanssjukvården i Region Skåne och regionens universitetssjukhus gått ett steg längre och startat en pilotstudie där nedkylningen ska påbörjas redan i ambulansen, se även Dagens Medicin nr 6/06.

- Det hade jag faktiskt ingen aning om förrän jag läste Dagens Medicin. Eftersom jag inte känner till upplägget på deras studie är det lite svårt att kommentera den. Men ju mer kunskap vi får om denna metod, desto bättre. Det vi behöver i dagsläget är ett bättre vetenskapligt underlag innan vi mer säkert kan säga om metoden fungerar eller inte, säger Björn Biber.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News