Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Luftvägsinfekterade får ofta onödig behandling

Publicerad: 23 April 2008, 14:47

Antibiotika vid nedre luftvägsinfektioner ska användas med stor försiktighet och betydligt mer varsamt än i dag. Det är huvudbudskapet i Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer.


En stor del av dagens antibiotika­förskrivning vid nedre luftvägsinfektioner sker enligt Läkemedelsverket helt i onödan.

– Studier har visat att hälften av alla patienter som söker vård för akut bronkit får antibiotika, trots att medicinen inte har någon som helst effekt, säger Malin André.

Hon är allmänläkare vid Britsarvets vårdcentral i Falun samt medlem i Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, och har deltagit i arbetet med att ta fram Läkemedelsverkets nya rekommendationer.

Enligt rekommendationerna som presenteras i dag, onsdagen den 23 april, finns ingen dokumenterad nytta av antibiotika vid akut bronkit oavsett om den är orsakad av virus, myko­plasma eller klassiska bakterier. För patienter med oklar nedre luftvägsinfektion, NLI, utan allmänpåverkan rekommenderas i stället vila, så att kroppen själv kan läka infektionen.

Malin André anser att budskapet är viktigt att kommunicera, inte bara till sjukvårdspersonal utan också till befolkningen i allmänhet.

– På senare år har användningen av antibiotika ökat. Hostan vid akut bronkit kan ta veckor att bli av med och vara mycket besvärlig. Många söker vård i hopp om att få antibiotika, men det enda man kan göra är att ta det lite lugnare. Vi är oroliga att de nya vårdvalsmodellerna driver antibiotikaförskrivningen åt fel håll, att läkarna vill vara patienterna till lags, säger hon.

Checklistor för barn och vuxna
Luftvägsinfektioner utgör i dag mellan 10 och 30 procent av alla primärvårdsbesök i Norden. Av dem är cirka 25 procent nedre luftvägsinfektioner och de flesta av dessa är akut bronkit. Riskerna med dagens överförskrivning av antibiotika är därför stora.

– Det är nästan en överlevnadsfråga. Resistensutveckling är ett jätte­hot, eftersom det knappt utvecklas några nya antibiotika, säger Malin André.

Samtidigt måste patienter med lunginflammation identifieras och få adekvat antibiotikabehandling. I dag finns inga enkla och entydiga prover för att göra detta, och Läkemedelsverket har därför tagit fram checklistor, både för barn och för vuxna patienter. Bland annat ingår hur man ska bedöma allvarlighetsgraden och kombinationer av symtom, till exempel allmänpåverkan, hjärtfrekvens och andningssvårigheter.

– Listorna kan vara ett bra stöd både för läkare och för sjuksköterskor, säger Malin André.

Liksom patienter med lunginflammation bör även patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, få antibiotika vid försämring.

Rekommendationerna behandlar också när och hur man ska använda sig av lungröntgen respektive CRP-provtagning. Hos barn är till exempel lunginflammationer orsakade av virus vanliga, och då hjälper inte lungröntgen för att avgöra om antibiotika ska förskrivas eller inte. CRP-analys kan vara en pusselbit för att ställa rätt diagnos, men det finns bara en måttlig överensstämmelse mellan röntgenologiskt konstaterad lung­inflammation och förhöjt CRP.

Stora skillnader mellan länen
Ytterligare en slutsats som lyfts fram är att vaccinering mot influensa kraftigt minskar sjuklighet och dödlighet i lunginflammation hos högriskpatienter, framför allt äldre. Jämförelser mellan länen visar dock att vaccineringsfrekvensen skiljer sig åt.

– Alla erbjuder frivillig vaccination, men man kan ju på olika sätt informera och underlätta för invånarna att ta del av den, säger Malin André.

Malin Tideström

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev