Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Lugn, empati och mod får patienters hälsa att grönska

Publicerad: 25 Oktober 2002, 09:00

Sjuksköterskor med "gröna fingrar" har en förmåga att få patienter att känna sig sedda och lyssnade på. Dessa sjuksköterskor är mer kompetenta, engagerade och modiga än andra. Men det är egenskaper som har allt svårare att få plats i utvecklingen mot en mer marknadsorienterad hälso- och sjukvård, anser forskaren Siv Bäck-Pettersson.


Det finns en viss typ av personal inom hälso- och sjukvården som tycks ha en naturlig fallenhet för att ge god omvårdnad. Deras personlighet och kompetens innefattar ett slags läkande kraft som har en positiv inverkan på patienterna. De har en förmåga att engagera sig och vara med patienten i en djupare mening än att bara finnas på plats. Den tesen ligger till grund för Siv Bäck-Petterssons forskning.  - Vi kallar det gröna fingrar för vård, en metafor som vi använt oss av när vi söker efter sjuksköterskor med dessa egenskaper och förmågor, säger Siv Bäck-Pettersson.  Hon är utbildad sjuksköterska och har arbetat framför allt inom psykiatrin. Sedan några år är hon projektledare inom Västra Götalandsregionen och arbetar med utvecklingsfrågor.  I sitt avhandlingsarbete vid avdelningen för allmänmedicin, Göteborgs universitet, har hon studerat vad sjuksköterskor upplever vara viktigt för patienten när det gäller god omvårdnad. I den senaste studien har hon vänt på perspektivet för att ta reda på vad patienter tycker är viktigt.  Under 1997 benamputerades 45 personer på Uddevalla sjukhus. I intervjuer har dessa personer fått berätta om sina liv och upplevelser av att bli av med ett ben eller två. Berättelserna handlar om oro och smärta, men också om bekymmer med praktiska frågor som rör rehabilitering och proteser. Studien är ett försök att identifiera vad som är viktigt för deras välbefinnande, och vad det är i mötet med vårdpersonalen som upplevs som betydelsefullt.  - Jag är inte färdig med analysen, men preliminärt tycks det som om det finns en överensstämmelse mellan sjuksköterskors och patienters upplevelser kring vad som krävs av vårdpersonalen och vad som är väsentligt för välbefinnande och upplevelse av hälsa, säger Siv Bäck-Pettersson.  Hon har tillsammans med två kollegor även intervjuat sjuksköterskor som av sina chefer har valts ut för att de anses ha gröna fingrar för vård.  Genom deras berättelser har forskarna försökt skapa en bild av vem denna sjuksköterska med gröna fingrar är, vad hon gör och hur hon har formats till att bli den hon är. Forskarna har även haft hjälp av olika psykologiska instrument där sjuksköterskorna genomgått ett personlighetstest. De har också fått beskriva sig själva, yrkesmässigt och privat.  Vid en jämförelse med en kontrollgrupp, visade det sig att sjuksköterskor som anses ha gröna fingrar är mer utåtriktade. De är mer sociala, har fler vänner och ett större behov av att prata med människor.  - Om det är någon personlig egenskap som tycks vara starkare hos sjuksköterskor med gröna fingrar så är det nog modet att gå in i nära och krävande relationer, att ställa sig på patientens sida och våga ta kontroverser med medarbetare på alla nivåer, säger Siv Bäck-Pettersson.  Samtidigt är dessa sjuksköterskor mer professionella, och kan förhålla sig objektiva i förhållande till patienten. Kanske beror det på att de har en stark självbild och förmåga att sätta gränser. De har också en högre grad av medmänsklighet och förmåga till empati.  Hur får man då gröna fingrar, är det något man kan skaffa sig?  Både ja och nej, anser Siv Bäck-Pettersson.  Utbildning och påverkan från betydelsefulla människor i ens närhet, exempelvis chefer eller handledare - i kombination med personliga erfarenheter - kan stimulera sådana egenskaper. Men för att kunna utveckla gröna fingrar krävs en vårdorganisation med en ideologi som vilar på en humanistisk människosyn med grundläggande respekt för mänskliga värden, menar Siv Bäck-Pettersson.  - Dessvärre skakas den grunden av ett ensidigt ekonomiskt och rationellt tänkande. Många vårdetiker varnar för ett paradigmskifte, där vården sakta håller på att förvandlas till en marknadsorienterad vårdidé där patienterna betraktas som kunder och vården som produktion. Och här finns en uppenbar risk att kraven på effektiviseringar gör det svårt att arbeta utifrån ett "gröna fingrar-perspektiv", säger hon.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev