Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Mäktigaste ledarna tar upp resistensen

Publicerad: 21 februari 2013, 08:21

Antibiotikaresistensen blir en fråga för världens mäktigaste ledare på G8-mötet i juni. Att frågan nu tas på större allvar globalt är delvis Sveriges förtjänst.


Storbritannien står värd för årets G8-möte där åtta ledande industriländer och EU deltar. När presidenter och premiär­ministrar samlas i Nord­irland är det inte bara världsekonomin som står på agendan. Frågan om antibiotikaresistens hamnar för första gången på G8-dagordningen. Det berättar statssekreterare Karin ­Johansson (KD) efter ett möte med sin brittiska kollega i förra veckan.

Dagen efter besöket i London ­träffade hon det svenska rådet för bättre läke­medelsanvändning, CBL-rådet.

– Lyckas vi inte lösa den här utmaningen så kan vi skita i resten av hälso- och sjukvården. Sverige har försökt att föra upp de här frågorna internationellt. Men det har varit lite som att ropa i öknen. Det har varit tamt med engagemang från andra länder, sade Karin ­Johansson på mötet.

Men nu upplever hon att det har skett ett trendbrott. Att frågan tas upp på G8 är ett exempel. Utvecklingen i Indien är ett annat exempel. Där har regeringen beslutat om en nationell strategi för antibiotika­användning, som en följd av ett sjukvårdssamarbete med Sverige.

– Indien gör det här tack vare vårt samarbete. Vi gör skillnad internationellt, säger Karin Johansson till Dagens Medicin.

Även med Kina har Sverige ett samarbete som satt avtryck.

– I Kina har man haft ett system där sjukhusen har fått betalt för försäljning av läkemedel. Då finns det ingen chans att få en effektiv antibiotika­användning. Nu arbetar­ de med att hitta andra vägar för att kompensera sjukhusen, berättar Otto Cars, chef för React, ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens med säte vid Uppsala universitet.

Han har arbetat med antibiotikaresistens i många år och håller med om att Sverige har haft en viktig roll internationellt.

– Sverige har betytt en hel del genom stöd och påtryckningar och genom att bidra med den kunskap vi har, säger han.

Men han betonar att det är en lång väg kvar att gå.

– Det behövs samarbeten mellan universiteten och läkemedelsbolagen. Och det behövs incitament så att det går att få tillbaka de pengar som investeras i ny antibiotika samtidigt som överanvändningen begränsas.

Otto Cars hoppas att världsledarna ska inse allvaret och ta de initiativ som krävs.

– Alla de här frågorna måste lyftas globalt. Alla måste inse att det här inte bara är frågor som berör sjukvården utan frågor som berör hela samhället. Samhället riskerar att stanna upp om det inte finns antibiotika som fungerar, säger han.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News