Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

”Man kan hoppas att det blir skamligt för dem”

Publicerad: 21 februari 2014, 05:00

Enligt Läkemedelsverket beror en stor del av problemet med sen information om brist på läkemedel på läkemedelsföretagen. Men den lag som finns om att företag ska varna i god tid används inte.


Förra veckan meddelade Läkemedelsverket att det är en restsituation för Ergenyl som används vid epilepsi och för Absenor som ges vid bipolär sjukdom. Läkaren Daniel Carlzon riktade i en intervju i Dagens Apotek kritik mot den sena informationen från myndigheten.

Kerstin Claesson är gruppchef på avdelningen för medicinsk information på Läkemedelsverket.

Hur kom det sig att ni lämnade ut information först när bristsituationen hade uppstått?

– Den första informationen om brist på Ergenyl från tillverkaren kom den 21 januari, men den var ofullständig. Senare tillkom mer information. Att det skulle bli brist på även Absenor fick vi veta först den 30 januari. Daniel Carlzon har rätt i att läkemedelsföretagen ska informera minst två månader i förväg, men det efterlevs inte alltid, säger hon till Dagens Apotek.

Det är inte första gången ni informerar om restnoteringar med kort varsel.

– Läkemedelsverkets kan inte bara skicka information vi har fått från företag vidare utan måste samla information från flera håll och ge råd om hur situationen ska hanteras. Vi måste undersöka om det finns utbytbara läkemedel eller läkemedel som kan förskrivas på licens. Vi tar också kontakt med andra läkemedelsföretag och hör hur stor produktionskapacitet de har och vi kartlägger hur stort behovet av preparatet är. Så det tar ett tag och om vi inte får information i tid från läkemedelsföretag blir det svårt att hinna.

Har ni vidtagit några sanktioner mot läkemedelsföretag som varit sena med att meddela restsituationer?

– Vi har inga sanktioner att ta till. Vi kan bara tala med dem.

Fast det är ett lagkrav att de ska ge er information minst två månader i förväg om det inte finns särskilda skäl.

– Men det finns inga sanktioner att ta till. Vi kan inte utfärda viten.

Så läkemedelsföretagen kan strunta i lagen?

– Det enda man kan hoppas på är att det blir skamligt för dem att inte rapportera i tid.

Kan du förstå att det blir problem för sjukvård och apotek när de får sen information?

– Självklart blir det en väldigt stor frustration både inom vården och på apoteken, men vi gör allt vad vi kan för att lösa knutarna.

Ni presenterade nyligen en utredning om restnoteringar. Ledde den till några förändringar?

Utredningen pekar på en hel del strukturella problem som vi inte har mandat att ändra på. En del ändringar som behövs är beroende av lagstiftning och kräver ganska lång beredning.

Vad ska till för att minska problemet med restnoteringar?

– Det finns många inblandande parter: läkemedelsföretag, myndigheter och apotek. Det finns ingen quick-fix.Vi hoppas på att företag blir mer proaktiva och meddelar Läkemedelsverket två månader i förväg innan det uppstår en bristsituation.

Enligt Martin Carlsson, jurist på Läkemedelsverket, går det i teorin att utdöma sanktioner till företag som inte följer lagen om att informera i tid, men han menar att det är svårt i praktiken.

Blir det inte en tandlös lag?

– Den här förseelsen har kanske inte ansetts tillräckligt grov för att den ska ha någon straffrättslig påföljd och det är inte möjligt att vidta sanktioner för alla paragrafer som finns i läkemedelslagen. Men man kan tänka sig att vi inleder tillsyn efter sådana här fel.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev