Många läkare slarvar med subventioner

I undantagsfall får LFN bestämma att en medicin ska subventioneras bara för vissa patientgrupper. I maj 2006 ändrades reglerna för storsäljande magsyremedicinen Nexium, från att subventioneras för alla till att bara bli billigare för patienter med sår på slemhinnorna eller när andra protonpumpshämmare visat sig inte fungera.

Ändå säljs nu mer Nexium än innan begränsningarna gjordes. När Apoteket på LFN:s begäran gjorde ett grovt stickprov på hur Nexium skrivits ut svarade 77 procent att de först testat ett annat läkemedel. Det tycker Ann-Christin Tauberman är ett tecken på att reglerna följs hyggligt bra.

Men 22 procent hade ju inte testat något annat innan och ändå fått läkemedlet subventionerat?

– Där måste det ha skett en förskrivning som står i strid med begränsningen. Det vore önskvärt att alla följde reglerna, då sparas pengar.

Ann-Christin Tauberman tror att problemet delvis beror på att det saknas information om begränsningarna i de elektroniska journalsystem som läkarna använder. Hon poängterar att LFN varken har resurser att följa upp att läkarna följer reglerna eller möjlighet att straffa dem som struntar i dem. Uppföljningar borde landstingen stå för, menar hon.

Läkare borde intyga behovet
Björn Beermann, professor vid Läkemedelsverket, har i en studie av förskrivningen av fetmaläkemedlen Xenical och Reductil visat att en tredjedel gjordes till patientgrupper som inte omfattas av förmånen.

– Det är ett slöseri med samhällets resurser. Pengarna hade kunnat användas till att hjälpa patienter som verkligen behöver det, säger Björn Beermann.

I väntan på bättre uppföljningar föreslår han att receptblanketten görs om till ett mer strikt intyg, med större rättslig tyngd.

– Jag tror att det behövs ett slags intygande, där läkaren på heder och samvete skriver under på att just den här patienten ska ha läkemedlet inom förmånen, säger Björn Beer-
mann.

Han tycker att det borde vara straffbart för läkare att inte följa subventionens begränsningar.

Svårt att följa upp besluten
Jan Håkansson, distriktsläkare och sedan många år engagerad i läkemedelskommittéen i Jämtland, är tveksam till att över huvud taget delvis subventionera läkemedel.

– Förskrivarna vet att det är väldigt svårt att följa upp att subventionsbesluten efterlevs. Många uppfattar det också som ett intrång i patient-läkarrelationen, som ofta väger tyngre än solidariteten med samhällsekonomin, säger Jan Håkansson.

I det elektroniska journalsystem som han arbetar med är förmånsrutan redan ikryssad i förväg när ett läkemedel kan subventioneras. Likadant är det för Ola Ohlsson, ordförande i Region Skånes läkemedelsråd.

– Krysset i rutan har blivit automatik. Vi arbetar nu med att få läkarna att tänka i nya banor – som att säga till patienten att de självklart kan få läkemedlet men i så fall får betala själva. Men det är väldigt trögt, säger Ola Ohlsson.