Många patienter får plågsam död

Till palliativregistret rapporterar personal på sjukhus och andra vårdenheter hur den sista tiden har varit för patienter som stått inför en väntad död.

Nu har registerhållaren Greger Fransson och hans medarbetare för första gången tittat specifikt på hur många patienter som haft svår smärta, som kräver behandling med morfin, minst en gång under den sista veckan i livet.

– Tidigare har vi bara haft ögonblicksbilder av läget. Men nu har registret så hög täckningsgrad att det här är data att lita på. Förra året rapporterades mer än 60 procent av alla väntade dödsfall in, säger Greger Fransson.

Analysen visar att minst 25 procent av dem som avled i cancer förra året hade svår smärta, definierad som minst 7 på en tiogradig skattningsskala.
Det visade sig också att sådan smärta förekom i nästan lika hög utsträckning vid flera icke-cancerdiagnoser.

Vid demens respektive lungsjukdom, till exempel kol, handlade det om 20 procent av patienterna. Även vid stroke och hjärtsjukdom, främst svikt, var svår smärta relativt vanligt.

Enligt Greger Fransson kan dock den verkliga siffran för hur många som har mycket ont inför döden vara högre. Enligt registret var det bara i ungefär hälften av fallen, sett till samtliga vårdformer, som personalen uppgav att de systematiskt frågat om patientens smärta under den sista veckan.

– Det borgar för att det finns ett mörkertal, säger Greger Fransson.

– På en del ställen får personalen inte reda på att patienten har smärta om han eller hon inte
själv säger något. Tyvärr finns det fortfarande patienter som tror att det hör till att ha ont den sista tiden.

Resultaten tyder enligt Greger Fransson på att smärta inför döden ofta behöver hanteras bättre.

– Personalen måste fråga efter smärta på ett systematiskt sätt. För varje patient som väntas avlida ska det finnas en vid behovs-ordination med en stark opioid, även om det inte finns någon smärta. Dessutom måste sjuksköterskan verkligen våga använda ordinationen och ge den här sprutan.

Joakim Öhlén, professor vid palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola:

– Ett intressant mönster i rapporten är att man genomgående skattar smärta i ganska liten utsträckning hos patienter på sjukhusavdelning, säger han.

– På sjukhus finns god tillgång till läkare och sjuksköterskor, vilket gör att man borde kunna göra smärtskattningar och andra symtom­bedömningar. Det väcker frågor om ifall vård av döende inte prioriteras på sjukhus.

Joakim Öhlén håller med om att det finns mycket att göra för att förbättra hanteringen av smärta vid livets slut.

– Riktlinjer, kunskapsstöd och standardiserade vårdprogram är viktiga steg i rätt riktning. Sedan behöver vi också veta vilka arbetssätt och strategier som gör att kunskapen används och kommer patienten till godo.

I går kom också nya riktlinjer från Socialstyrelsen om att smärta bör bedömas regelbundet i vården.

KATRIN TRYSELL